Vasquez lämnar

Pojkvasquern som varit i Blåvitt sedan han var 10 år lämnar föreningen med ett år kvar på kontraktet. Är den enda orsaken att han varit petad under hösten efter flera skador eller ligger det en häst begraven här?

Härmis

Mattias postar foto på whiskyglas(?). Det kan jag också göra.



Ja, jag är uttråkad, jag behöver ett jobb nu.

Exkursion i Homoland

Del tre i serien där [cmh] utforskar nöjeshak beger vi oss återigen ut på okänd mark och kollar denna gången in gay-klubb (nåja), dvs Gretas. I mångt och mycket var stället som man kan förvänta sig dvs melodifestivalmusik, självutnämnda go-go-dansare och en tämligen färgstark publik. Det är klientelet som frekventerar dylika inrättningar som är den stora behållningen; allt i från de förväntade manhaftiga kvinnorna, de inte särskilt manhaftiga männen och de mer, eh, obestämbara, till den något oväntade manlige hårdrockaren med obligatorisk svarthårig flickvän. Gästerna var generellt sett tämligen unga (nej, det är inte jag som är gammal) och i många fall var det svårt att avgöra om pojkarna var gay eller om det bara är så kidsen ser ut nuförtiden.

I övrigt kan tilläggas att jag var alldeles för nykter för att gå på klubb överhuvudtaget.

Del ett och två i serien.

Jag mötte Lassie

Under en promenad en eftermiddag i Göteborg såg jag i tur och ordning; Jonas Gardell, Mathias Ranégie och Jesper Odelberg. Som bonus så var det en tokig finsk tant som skrek åt mig, något om att hon hade ett mikrochip i rumpan och att det var ett helvete.

Jösses, vilka kvalitetsinlägg jag skriver nuförtiden.

Några nackdelar med att ha bott i Nordamerika

• Man glömmer att köpa en plastkasse när man går och handlar eftersom man är van vid att få maten nedpackad (i ungefär fyra gånger så många kassar som man själv skulle ha använt).
  
• Blodcentralen vill inte ha ens blod förrän man varit i Sverige i en månad.
• Man har lagt sig till med ovanan att köpa kaffe i gigantiska take-away muggar.
  

Livstecken

Jodå, jag är vid liv.

Har flyttat in i min gamla lägenhet igen och konstaterat att jag äger en helsickes massa skräp. Flera av flyttlådorna får nog stanna på vinden. Det känns lite märkligt att andra människor har bott i lägenheten och använt mina möbler, särskilt som deras uppfattning av flyttstädning verkar innebära lättare dammsugning och inget annat.

Arbetsförmedlingen betalade resa till Stollholm för jobbintervju utan att gnälla. Kors. De verkar dessutom ha en ny rutin där någon möter dig direkt när du kommer in och frågar vad de kan hjälpa till med. Även om det inte har någon reell effekt så känns det trevligt. Fighten med AEA fortsätter och snart skall jag också kontakta Trygghetsstiftelsen igen (som ju var väldigt vettiga förra gången). Så småningom skall även Akademikerförmedling få sig ett besök.

Och om någon nu till äventyrs missat det:
Vi är Blåvitt - Bäst i Sverige!