Mount Bell, 2910 m. Sicken best. Man kan antingen ta sig an Mount Bell (som ligger i Banff NP) via Boom Lake eller som vi gjorde, via Taylor Lake och O'Brien Lake. Anmarschen är ganska saftig, 8 km och 800 höjdmeter till O'Brien och sedan lite bushwacking och promenad över blockterräng innan man når en hänsynslös scree-sluttning. När man sluggat sig uppför ca 200 höjdmeter scree/snö når man passet (med tjusig utsikt över Boom Lake i dalen på andra sidan) och scrambling via bergskammen mot toppen tar vid.
Det visade sig vara omöjligt att hålla sig på kammen hela tiden, ganska ofta blev man tvungen att traversera på sluttningen för att ta sig runt jobbiga klippformationer. Efter ytterligare 500 höjdmeter och ben som kokt spagetti nås toppen varifrån man kan se glaciärer och några av områdets högsta berg, Mount Temple och Assiniboine. Vi såg även ett gäng från Alpine Club of Canada som med hjälp av klätterutrustning närmade sig oss från motsatt håll. Med dem var bland annat fransyskan från Grizzly Peak.
Vägen tillbaka var ganska tråkig med undantag av lite fin scree på väg ned för sluttningen/ravinen (det var för brant för att glida ned på snön, särskilt utan isyxa). Bortsett från dalen med sjöarna, som förmodligen var väldigt vacker för några veckor sedan när blommorna blommade, så var utmarschen riktigt seg; 8 km vandring i skog med ömmande knän. Det tog oss nästan 10,5 h att genomföra hela turen på drygt 22 km och med 1500 höjdmeter. Tusan vet om det var värt det. Utsikten från toppen var mycket fin men scramblingen längs ryggen var OK, inte mer. Ändock, en dag i bergen är en bra dag!
Picasa.
2007/08/26
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment