Sprudlande krönika

Krönikörer i dagstidningar har inte lika stora krav på objektivitet som som övriga journalister har (eller åtminstone bör ha). GP-sportens Mats Härd har till fullo tagit fasta på det i sitt senaste alster som behandlar derbyt mellan IFK Göteborg och GAIS. Matchen slutade 2-1 till IFK efter mediokert spel från båda sidor och ett oavgjort resultat hade inte varit orättvist. Härd väljer att krydda sin krönika med diverse spetsfundigheter som:

"Döball-Erlandsen måste vara lättad. Plötsligt studsade bollen IFK Göteborgs väg men inte var det ett styrkebesked som alla vi drygt 26 000 som fanns på Ullevi fick i går."

"Det såg ut som Gais match, i många stycken var det Gais match och det är riktigt märkligt. Nykomlingen Gais höll i bollen, hade ett passningsspel värt namnet."

"Kreativ bokföring är en konstart man behärskar på Kamratgården. Kreativ fotboll går inte ens hitta med en gigantisk polisrazzia."

"Det finns en norsk kärlek till fasta situationer. Sådana heter döball på norska, det syntes tydligt förra säsongen att hörnor och frisparkar var en blåvit specialitet, det visade sig igen mot Hammarby senast och ännu en gång igår. Först 0-1 på hörna, Kalle Svensson nickade in. Sedan 0-2 efter en frispark, där Niclas Alexanderssons lama avslutning studsade i nät via Mattias Östbergs fot. Det var varken glamour eller guldglans över de avslutningarna."

"Lyfter sig bara de flesta till Niclas Alexanderssons nivå bör IFK Göteborg kunna lämna fel område i tabellen ganska raskt."

Nu börjar det nästan bli värt att kommentera. "Lyfter sig bara de flesta till Niclas Alexanderssons nivå bör IFK Göteborg kunna lämna fel område i tabellen ganska raskt". No shit Sherlock, Alexandersson är ligans bästa spelare så om de övriga bara kunde spela som honom kanske det skulle gå bättre. Det är ju bara att göra så.
Härd avslutar också med en svåbegriplig mening där han passar på att såga IFK:s debuterande 19-årige högerback: "Arne Erlandsens val av högerback är nog så långt genidrag som det går att komma".

Påminn mig igen varför denne man fick ett journalistpris häromåret.

...

Förlust med 1-2 mot ett osympatiskt Hammarby.
Runström gör båda målen på passning från Aubynn.
Jag mår dåligt.

Dags för kvalitetshöjning hos AMS?

Debatten kring den höga svenska arbetslösheten går vidare. På DN Debatt har två författare tittat på reformer som Australien gjort där de i princip lagt ut arbetsförmedlingen på entreprenad. De förmedlare som inte är tillräckligt effektiva får inga förlängda kontrakt. Jag tror att svenska AMS är alltför stereotypt, alla behandlas mer eller mindre lika. Den känsla jag har är att AMS (förutom att vara en kontrollorganisation) är till för lågutbildade och t.ex. invandrare som har svårt med språket. Detta är självklart eftersom det är de grupperna som behöver mest stöd men landet skulle säkert tjäna på att ge profesionellt stöd även till högutbildade. Även om jag talar i egen sak så har vi idag en väldigt hög arbetslöshet inom den gruppen. Låt några arbetsförmedlare specialisera sig inom olika högteknologiska nischer, plocka dem från folk som känner det lokala näringslivet, från rekryteringsfirmor och större företag, låt dem vara dynamiska och effektiva istället för stöpta i den statliga mallen. Inspireras av Australien.

Tipstack till Kent Brockman.

Lysande!

Upptäckde detta sent men Näringslivets Medieinstitut skriver om att Svenska Dagbladet har publicerat en seriös artikel delvis baserad på en artikel i The Onion. Den stackars journalisten Alexandra var förmodligen mycket stressad och gick kanske inte ut journalisthögskolan med toppbetyg eller också är hon en stor humorist. Jag hoppas på det senare...

Mustasch!

Såg Mustasch på Sticky Fingers igår. Rak, tung rock & roll med rötterna i stoner-rock utan krusiduller. Bandet är riktigt tajt och frontas med pondus av Ralf Gyllenhammar. Under extranumren så tvingar Riff-Ralf upp Ian Persson på scenen (från publiken). Det enda man klaga över är kanske att det är få överraskningar under spelningen samt givetvis att vi inte fick bandet i Blåvitt-tröjorna med 666 på ryggen. Fyra kolbollar i betyg. Sticky funkar riktigt bra för klubbspelningar men att servera ölen i glas av hårdplast är rätt beigt. Som kuriosa kan också nämnas att jag gjorde ett synnerligen tafatt försök att odla lika tuffa polisonger som Ralf har men det krävs nog mer tid och framför allt betydligt mer attityd för att lyckas.

Bilderna kommer från Mustasch hemsida och härrör inte från lördagens spelning.

Intryck från Borås

Fin arena. Vill ha.
Störig speaker, vill inte ha.
Spelet var krampaktigt och fantasilöst. Blåvitt såg verkligen inte ut som några guldaspiranter. Niclas, bli frisk!

Chock-kupp mot chock-kupperna!

Det är inte bara jag som har tröttnat på kvällstidningarnas synnerligen begränsade vokabulär. Upp till kamp!