Att flyga transatlantiskt

Av någon underlig anledning tycker jag att vissa delar av längre flygresor är lite kul. Förmodligen har det att göra med att jag har en konstig fascination för flygplatser, deras imponerande logistik, märkliga maskiner, stora flygplan från exotiska länder och olika folkslag. Flygresande innebär dock vissa moment som är ohyggligt långtråkiga. Topp tre bland dessa är (utan inbördes ordning):

Vänta på flygbussen. Gäller kanske främst i Göteborg men de där 20 minuterna när man bara vill hem och är för snål för att ta en taxi är riktigt sega. Det hela blir ju inte bättre av att det förmodligen regnar. Från sidan.

Vänta på att få gå ombord. Flygbolaget tvingar en att vara vid gaten 30 min innan planet skall lyfta. Sedan får man sitta där i trängseln, bland skrikiga ungar och svettiga farbröder och vänta och vänta och vänta för man får minsann inte kliva ombord när det är boarding time. Folk har dessutom en tendens att vilja trängas för att komma ombord först. Vill de ha de bästa platserna, eller vad?

Vänta på att få kliva av planet. Planet har landat och man har bråttom till nästa anslutning. Man får dock inte kliva av eftersom det skall taxas, väntas på plan som ska landa och väntas på andra plan som ska lämna gaten. När planet kommit gaten får man fortfarande inte kliva av eftersom det behövs saker som en trappa t.ex. Detta har dock passagerarna svårt att fatta och alla ställer sig upp för att köa och trängas för att komma ut.

En del av allt detta evinnerliga väntande kan dock undvikas genom att ha typ noll minuter för transfer. Då slipper man vänta på att få kliva ombord och får springa rakt in i planet. Nackdelen är att man blir något stressad när man måste springa över halva flygplatsen och säkerhetsmänniskorna insisterar på att man ska ta av sig kängorna så att de kan få köra dem i röntgenapparaten. Dessutom skriker tyska flygvärdinnor "Schnell, schnell!" åt en när de egentligen har stängt gaten och man hinner absolut inte handla tax free nu när man för en gångs skull flyger utanför EU.