Hej Telia

Skall flytta till bostadsrättsförening som har fiber från Telia. Jag tänkte då i förväg ringa Telia och kolla vad det innebär, vad som ingår i avgiften och vad jag måste betala extra för etc. Ringer Telia gör man inte i första taget.

Försök 1:
Telia: Du kan välja mellan att säga ditt ärende eller göra ditt val med knapparna.
[cmh]: cmh väljer knapparna och försöker hitta de minst dåliga av de alternativ han erbjuds för att få prata med en riktig människa; övrig information -> bredband.
Telia: ange det telefonnummer tjänsten gäller.
[cmh]: Vaffan, det gäller inget telefonnummer, dessutom ringer jag inte med Telia. Lägger på.

Försök 2:
Telia: Du kan välja mellan att säga ditt ärende eller göra ditt val med knapparna.
[cmh]: TV!
Telia: Telefon!
[cmh]: Fuck off!

Försök 3:
Telia: Du kan välja mellan att säga ditt ärende eller göra ditt val med knapparna.
[cmh]: Knappar loss och anger sitt telefonnummer och hoppas på det bästa.
Telia: Du är placerad i kö. Beräknad kötid är 30 min.
[cmh]: Fuck off!

Slutsats: Telia vill göra det så svårt som möjligt för mig att göra affärer med dem.

Fler fysiker åt folket

Fysiker, ett framtidsyrke. Jag tror det när jag ser det.

Gissa tunnelbanestationen

Tips: alla ligger i Stockholm...

Ateljé AW

Bjöd in mig själv till after work i fredags kväll och hamnade i en konstateljé i Majorna. Auto Ateljé ligger i en gammal fabrikslokal och huserar diverse konstnärer som verkar syssla med allt från textilkonst till musik. Jag som i normala fall i stort sett bara umgås med fysiker eller på sin höjd ingenjörer kände mig något malplacerad i min vita smårutiga skjorta. Hornbågade glasögon och ett glest skägg hade varit mer på sin plats. Lite trygghet gav dock det faktum att det såldes öl, dåligt vin och varma mackor till självkostnadspris. Det, tillsammans med den slitna inredningen, gav en stark känsla av studentpub och i sådana har jag ju spenderat ansenlig tid så där känner jag mig hemma. Bandet som spelade verkade vara influerade av Björk och Dolores O'Riordan, uppbackade med saxofon. Räkna inte med att de får ett lukurativt skivkontrakt inom den närmaste framtiden.

Förövrigt började jag, tillsammans med Don Fanucci med flickvän smida planer på en gemensam framtida ateljé/fysiklab. Någonstans måste jag ju ställa vakuumkammaren och lasern när jag köpt dem...

Alla helgons natt

Det är det här halloween borde handla om, inte amerikansk plast.



Picasa

Champagne eller cyankalium?

I morgon vet vi.

I ett kombinerat försök att ta vara på det krispiga vädret och dämpa ångesten inför söndagen så besökte jag Blåvitts sista träning innan match. Jag var inte ensam.



Fler bilder här. Titeln på bloggposten är stulen från Anjo.

Tredje gången gillt...

...som jag ser Mustasch spela i Göteborg. Denna gången i Liserbergshallen. Kvalitet och energi som alltid men jag får nog säga att detta var den svagaste av de spelningar jag sett. Förmodligen beror det till stor del på mig själv, det var otroligt varmt i lokalen, jag hade träsmak från stolen och var lätt kissnödig. Inte i rock n' roll-stämning helt enkelt. Basen var dessutom så kraftfull att man skulle behövt njurbälte. De gamla låtarna är riktigt bra och Ralf lyckas faktiskt hålla sig ifrån att nästan tjöta sönder konserten som han annars har en tendens att göra. Han vet dessutom hur man utför en bredbent rockpose med en foten högtalaren. Ett blåvitt hjärta blir förstås lite extra varmt när Ralf genomför extranumren iförd sin matchtröja med 666 på ryggen och får publiken att skandera "Heja Blåvitt".

Taskig mobil(?)-film av extranumret Black City.

Oh. My. God.

Skam går på torra land, himlen kommer falla ned över våra huvuden och grisen gal i granens topp. Eder bloggare, prokrastinationsprinsen, har förbundit sig att köpa en lägenhet i Kålltorp och därmed lämna hemtama Gamlestan. Hur detta kommer att rubba världsordningen är ännu oklart.

Personligen hoppas jag att närhet till Skatås och större lägenhetsyta uppväger skuldsättande och avstånd till civilisation.

Att göra sig till allmänt åtlöje

Försökte ta vara på de senaste dagarnas vackra väder genom att tjata mig till att få testa Don Fanuccis senaste leksak, en slackline. Att försöka gå på lina mitt i Slottskogen en solig lördag när man är utrustad med tämligen medioker balans känns till stor del som att göra sig till allmänt åtlöje. Dock så imponerar man lätt på småungar och alkisar. Småungarna kan vara lite jobbiga eftersom de gärna förmanar om att man inte bör använda de kraftuttryck som man ofta nyttjar när man trillar av linan.

Insane in the brain

Jo, jag har ju som tidigare nämnts börjat kika lite på att köpa mig en lägenhet. Av diverse anledningar går det inte så bra. Jag tror att bristen på framgång beror på en mix av följande faktorer; jag är kräsen, snål, singel och inte desperat. Anledningen till att jag letar ny lägenhet är helt enkelt att jag vill ha något som är bättre än det jag har idag, vilket främst innebär större och bättre läge. Däremot vill jag inte byta ner mig när det gäller andra aspekter. Min lya är trots allt förhållandevis fräsch (även om den behöver tapetseras om) och den har ett någorlunda rymligt kök för att vara en etta. På just dessa punkter brukar lägenheter byggda fram till 1960-talet komma till korta. Jag vill heller inte gärna bo längre från centrum än jag gör idag. Faktor två, tre och fyra hänger alla ihop med hur mycket pengar jag är beredd att hosta upp. Jag har en okej lön och små utgifter men ändå är jag inte i närheten av att vinna några budgivningar. När man går på visningar kollar man de andra spekulanterna för att bedöma konkurrensen. Det finns tre kategorier som är värre än de andra:

• Paren. Det säger sig självt, i princip kan de jävlarna skaka fram dubbelt så mycket stålar som jag kan. Par borde enligt min mening köpa treor, inte tvåor som jag är intresserad av.
• 20-åringar med täta curlingföräldrar. När det dyker upp pojkar och töser som knappt ser ut att ha slutat gymnasiet då vet man att någonstans i närheten står står det en pappa i klubblazer och gråsprängd kotlettfrilla som ska betala kalaset. Pappa har garanterat mer pengar än undertecknad. Ungjävlar borde bo i studenthem, ettor eller i kollektiv.
  
• De som har noll koll. Folk som räknat ut månadskostnaden på lånet med hjälp av lathundarna som finns på mäklarnas hemsidor, dvs amorteringsfritt lån till dagens rörliga ränta. De hamnar i klistret om några år när räntan helt plötsligt ligger på 5% istället för 1,6%. Det hjälper dock inte mig att få en lägenhet idag. Folk utan ekonomiskt vett borde bo på ställen de har råd med, typ Biskopsgården eller Lilla Edet.
  

De flesta har dock inte den lyxen att kunna välja när de skall byta boende. Oftast blir man av olika omständigheter tvingad till att skaffa sig något nytt och det är då desperationen träder fram frammanar beslutsamhet, man lägger höga vinnande bud trots att man kanske egentligen inte vill men man måste ju ha någonstans att bo. Den desperationen och beslutsamheten saknar jag* och därför postas det bloginlägg du nu läser från en halvhyfsad etta i Gamlestan.

För övrigt så är vissa folk tokigare än andra. Vid en visning av en tvåa på 55 m² på Spaldingsgatan i Johanneberg så var det lång kö för att få komma in. Lägenheten var trevlig, låg högt och hade balkong men var något sliten och föreningen verkade helt sakna underhållsplan för fastigheten. Utgångspriset var 1195000 och idag, innan andra visningen, låg högsta bud 1720000 kr. Insane in the brain...

*mjn föreslog att jag skulle säga upp min nuvarande lägenhet omedelbums och därmed sakta bygga upp en välgörande desperation

Gratis är gott

I serien [cmh] på exkursion i nöjesvärlden har vi idag nått fram till delen som behandlar "stå-upp-komiker som passerat sitt bäst-före-datum uppträder inför en 50+ publik". Genom mina kontakter i restaurangbranchen fick jag i fredags utan att betala en spänn möjlighet att se Lennie Norman, Babben Larsson och Adde Malmberg uppträda under parollen "Gammal är äldst". Det bjöds inte på några överraskningar över huvud taget, man fick precis det man förväntade sig av deras deras soloakter. Vid de två tillfällen när alla tre stod på scenen samtidigt och uppträdadet blev lite mer improviserat sjönk kvalitén. Visst skrattade man på sina ställen men bra stand up idag kräver lite mer. Mest underhållande var nästan de två vänninor i 40-årsåldern som satt bredvid mig där den ena fick ständigt förklara skämten för den andra. Betyget blir två kolbollar.

Jag och min dator

[Infoga valfri ursäkt för katastrofal blogguppdateringsfrekvens här]

Jag och min laptop har haft ett något ansträngt förhållande på sistone. Inte nog med att den blivit väldigt seg (XP vill nog ha mer RAM) men USB-portarna har börjat jäklas. Det började med att jag inte kunde installera nya plug and play prylar (tråddlöst tangentbord, extern hårddisk etc). Datorn upptäckte de nya prylarna men kunde inte installera dem utan frågade efter drivrutiner. Mina gamla USB-minnen och hårddiskar funkade dock fortfarande. Efter diverse googlande fann jag rådet att avinstallera USB-portarna och installera om dem. Jag testade lite försiktigt att avinstallera ett USB-rotnav. Givetvis gick det inte att installera om det igen, inte ens med de av laptop-tillverkaren rekommenderade drivrutinerna. Resultatet blev att jag inte kunde använda mina gamla USB-manicker längre, inklusive min gamla USB-hårddisk.

Efter att ha ignorerat det hela under ett bra tag (inget problem är så stort att det inte kan ignoreras) så bestämde jag mig av ren nyfikenhet för att testa det Linux-baserade operativsystemet Ubuntu. Ubuntu går att installera parallellt med Windows så att man vid uppstart kan välja vilket operativsystem man vill köra och det går även att köra det från en CD-skiva i utvärderingssyfte vilket jag gjorde. Under Ubuntu fungerar alla USB-portar fläckfritt. Som en tillfälligt work around för USB-problematiken beslutar jag att installera Ubuntu parallellt med min Windows-installation. Folk står ju i kö för att hylla Linux så det måste ju finnas en massa fördelar. En nackdel är dock att det inte gick att installera skiten! Förmodligen berodde på problemet på att jag har FAT-formatterade hårddiskar som inte klarar filer större än 4 GB, men även när jag valde en Ubuntu-partionering på 3 GB så kunde Ubuntu inte installeras. Ytterligare googlande föreslog att den äldre versionen 8.10 kanske skulle klara det den senaste 9.04 inte mäktade med och så visade sig vara fallet. Så med hjälp av Ubuntu 8.10 och många timmars svärande kan jag komma åt min gamla hårddisk igen. Nu ska jag bara lära mig hur fanken Ubuntu funkar...

Boll

* Efter Blåvitts knackiga resultat på sistone bestämde jag mig för att tvätta matchtröjan i ett försök att påverka deras insats i positiv riktning. Igår var spelet fortfarande knackigt men resultatet var bättre...

* Enligt bild hos Bara Ben så var varken Hysén eller Stiller offside vid 1-1 målet, så Allbäck, Bengan och GP kan sluta gaffla om det. Däremot så håller jag med puckeyskribenten Leman om att regeln om att spelare som inte deltar i spelet inte kan vara offside är fånig. Jag har skrivit det förr; deltar man inte i spelet har man inte på planen att göra. Nu spelar det ju ingen roll eftersom Stiller inte var offside hur man än tolkar reglerna.

* 17-åringen Dyrestam fortsätter att imponera trots viss valpighet. Mustafa visar också potential och Bärkroth är en favorit sedan förr. Nye islänningen Bjarnasson har dock en hel del kvar att bevisa även om han blev bättre sedan han slapp vänsterkanten (som han ju ändå aldrig lyckades hålla mot Hapoel).

* Leman noterar dessutom att ofoget med att folk inte kan använda de och dem korrekt sprider sig. När skall omvärlden vakna?

Veckans berg - Fannaråki

Som en del av årets fjällvandring bestegs Fannaråki, 2068 m.ö.h. Fannaråki måste vara en av Norges absolut lättaste 2000 m toppar då det går en väl etablerad vandringsled hela vägen till toppen. På toppen finns dessutom en gammal väderstation som numera är omgjord till fjällstuga med bäddplatser och matservering. Vi tältade vid foten av berget på ungefär 1200 m höjd vilket gjorde att vi behövde övervinna ca. 850 höjdmeter över ca. 4 km. Trots Fannaråkis tillgänglighet erbjuder den en ganska imponerande utsikt över bl.a. Styggedalsbreen, Jerrvassbreen, Fannaråkibreen och området norr därom. Om det är klart väder vill säga.




När vi nådde toppen var den tyvärr inlindad i moln men det lättade något medan vi drack kaffe i stugan. Den som tycker att det är för lätt att bara traska uppför berget kan mäta sin styrka med andra i motbakkelöpet Fannaråken Opp.

Times are a changin...

mymarkup skriver med sorg om något café i Stockholm som slår igen. Så är det ofta, man hör om något kämpande danshak som måste stänga på grund av för få besökare, lanthandlare går back och smultronstället runt hörnet går i konkurs. Själv blev jag orolig i vintras när anrika handbollsklubben Redbergslid IK stod på ruinens brant och nästan tvingades lägga ned verksamheten p.g.a. ekonomiska trångmål. Dock så måste jag ställa mig själv frågan, när stödde jag senast RIK genom att gå och se en match? Svaret är förmodligen en SM-final 2003 och där ligger en del av problemet. Lanthandeln, cafét, danshaket etc. måste slå igen p.g.a. av för litet kundunderlag, om de nu var så bra och charmiga varför har vi då inte stött dem förrän de hotas av konkurs? Sent skall syndaren vakna...

Gutes neues Photoblog aus Berlin

Ja, ny för mig alltså. Hildis privates Photoblog, verkar vara kompis med graph.

Förresten så är receptet på Bakad Copywriter inte helt olikt det på Ångkokt Fysiker...

Let there be rock

Recensionen av gårdagens AC/DC-konsert hade jag förmodligen kunnat skriva redan i lördags. Rockbandet från Australien är ju inte kända för att leverera några överraskningar direkt. De levererar dock högoktanig rock n'roll precis som vanligt. De spelar hela fem låtar från den senaste plattan vilket får anses vara extremt mycket. Det är Angus Young och Brian Johnson som står för energin. Malcolm Young håller sig inom sin ca 2 m² stora plätt till vänster om trumsetet och Cliff Williams står till höger. Precis som de alltid gjort. Phil Rudd har fulländat tekniken när det gäller att spela trummor och röka cigarett samtidigt.

Jag tycker nog ändå att förra Ullevi-konserten (för åtta år sedan) var strået vassare. Kanske beror det på att jag hade bättre plats den gången och såg bättre men förmodligen har jag helt enkelt blivit för gammal för att stå på planen och trängas med ungjävlar och fulla raggare. Man märker också att det är Youtube-generationen som tagit över eftersom det vid varje ny låt sträcks upp en skog av mobiltelefoner och digitalkameror för att filma och fota. Betyget blir fyra kolbollar.

Jag hade gärna sett AC/DC ta ett litet annorlunda grepp t.ex. ge sig ut på en turné där de spelar flera gamla, mer okända låtar som Big Balls, Gone Shootin, Baby, Please Don't Go och Dog Eat Dog (som faktiskt spelades igår) varvat med några hits. Nu håller förmodligen inte så många av de övriga 55000 konsertbesökarna med mig om detta så det kommer nog inte att hända och jag kommer att gå på nästa konsert i alla fall. Om det blir någon.

Jag mötte Lassie

Delade omklädningsrum med Tobias Hysén på det lokala gymmet idag. Kändes stort.

Ditt och datt

Långhelgen i slutet på maj i Calgary är känd för att bjuda på vädermässiga överraskningar. 2009 var inget undantag.



Berg-och-dalbanevagn hamnar i jämviktsläge på toppen av 24 meter hög puckel och kommer ingenstans. Brandmän får får klättra upp och putta ned vagnen. Är det bara för att jag är fysiker som jag detta är lite coolt?

Chefen har hittat bloggen. Dags för censur?

Mera Kitas

Jonns korståg börjar bära frukt.

Homestyling

Jo, jag har ju börjat kika på lägenheter med intentionen att kanske, möjligen, någon gång i framtiden köpa mig en lya. Något som chockerat vissa delar av bekantskapskretsen men jag kan lugna er med att jag just nu mest vänjer mig vid tanken och sonderar marknaden genom att gå på några visningar. Undertecknad kommer således inte flytta från Gamlestan i brådrasket och himlen kommer inte falla ned över våra huvuden. När man besöker lägenhetsvisningar så noterar man ganska snabbt att flera av dem uppvisar liknande egenheter som man vanligtvis inte ser i mina kompisars lägenheter; färska snittblommor, levande ljus och frukt som varken är skrumpen eller kantstött. Detta är naturligtvis ett resultat av homestyling. Man har betalt några lirare för att pimpa lägenheten inför försäljningen och en fräsch lägenhet renderar ett högre pris än en sunkig. En del av mig tycker att det hela är ganska fånigt* (särskilt när en av bilderna från lägenheten på mäklarens hemsida är en närbild på en blomma med bildtexten Detaljbild) och därför blir man lite glad när man stöter på en uppenbarligen opimpad lägenhet. Dock så tror jag att ägaren till tvåan vid Redbergsplatsen hade tjänat på att tvätta fönstren, damma bokhyllan, göra rent luftventilen i badrummet och se till att det inte luktade rök i hallen. En vecka efter visningen ligger prospektet fortfarande ute till försäljning...

Man kan också återigen konstatera att den dåliga smaken lever och frodas. Förvånansvärt många nyrenoverade vardagsrum och kök ser för jäkliga ut.

*Jag går givetvis på knepet, tro inget annat

Varför diskrimineras Helnöten?

Konsums chokladhylla svämmar över av Schweizernöt, Frukt och Mandel, Mörk Choklad, Amigo (krossade nachos i choklad, wtf) och andra mer eller mindre mediokra produkter men Helnöt lyser med sin frånvaro. Vadan denna diskriminering? Vad har Helnöten gjort för ont? Den ingår ju fortfarande i sortimentet och är dessutom godast av dem alla. Inte kan det väl vara så illa att svensken i gemen föredrar de andra varianterna..?

Friskola

Jonn är på krigsstigen.

Nämen...

Kolla här, en blogg, som verkar vara min. Med tanke på uppdateringsfrekvensen så känner den sig nog lite åsidosatt men jag skyller som vanligt på mitt händelselösa liv.

Köpte nytt klätterrep i helgen eftersom det gamla varit med i uppemot sju år nu. Lyckades hitta ett billigt på High Sport. Klätterfabriken/High Sport må ha den skönaste musiken* och vara mest "livsstilsklättring" i Göteborg men kundservice är de inte bäst på. Jag fick tala om för expediten hur deras rabattsystem funkar (medlemmar i GBGKK har rabatt på prylar och inte på klätterkort).

Däremot köpte jag inte de begagnade stegjärnen på Fjällsports garagesale eftersom de inte passade mina kängor. Jag vet inte riktigt vad jag skulle ha ett par stegjärn till men det är coolt med stegjärn så jag vill ha ett par i alla fall.

Jag har också köpt första säsongen av utmärkta TV-serien The Wire som jag lyckades missa när den gick på TV. Bra serie som sagt men översättningen på DVD-utgåvan är inte hundraprocentig. Do a jewellery store (i meningen att råna den) översätts med öppna en juvelerarbutik, midget som används nedsättande om en något kort basketspelare översätts med fi**a och scavenger hunt blir gatsoparjakt. Nog för att det är svårt att hitta ett bra svenskt ord för scavenger hunt men vaffan. Det känns som om jag gnällt om detta tidigare.

Helgen bjöd också på årets andra löprunda. Träningsvärken blev inte riktigt lika stygg som förra gången och denna gången hade polisen inte spärrat av delar av rundan p.g.a. en Hells Angels-fest men jag borde ändå löpträna oftare än en gång varannan vecka.

*Även om jag uppskattar det faktum att Domen spear Queens of the Stone Age och Audioslave.

Pensionärerna häckar i Botaniska trädgården

Våren har kommit och kolgrillsröken ligger tung över svenska radhusområden. I botaniska trädgården blommar rodedendronbuskarna så mycket de orkar och stället svämmar över av pensionärer.


Fler bilder här.

Hittade dem

Lederna på Ramberget, alltså.

Cardiac arrest...

...heter ett album av funkbandet Cameo men det är också någonting som förmodligen kommer som ett brev på posten efter att ha mumsat i sig Carl’s Jr. Double Six Dollar Burger with Medium Natural Cut Fries and a 32 oz Coke (2618 kcal). Jag trodde att KFC serverade den kolesteroltätaste, mest blodådreigenkloggande snabbmaten efter att ha hört talas om deras cardiac arrest bowl men de finns inte ens med på listan^* över The Worst Drive-Thru Foods in America. Arby's bör nog inte vara bantarens förstahandsval när det gäller skräpmat...

Hittat via Allans delade objekt.

^*Skälet till att KFC inte finns med på listan kan vara att de endast listar "mat" som kan köpas i en drive-thru.

Fiasko

En av årets första lediga riktigt fina vårdagar lämpar sig naturligtvis utmärkt för utomhusklättring. Dock så är jag ju en feg sportklättrare utan bil vilket begränsar utbudet av klätterbara leder. Jag och kompanjon Don Fanucci tänkte utforska möjligheterna till topprepsklättring på lederna på Ramberget. Topprepsklättring är för fegisar men det kräver ändå vissa saker, som att man t.ex. kan ta sig till toppen av leden och där bygga ett ankare. En annan essentiell sak är att man faktiskt hittar leden till att börja med. Redan här sket sig dagens övningar. Vi följde klätterförarens begränsade anvisningar och hamnade på toppen av Ramberget och letade oss nerför ett brant parti som såg ut att lämpa sig för klättring. Vi lyckades dock aldrig hitta en vägg som liknade den som var beskriven i guiden. Till slut var vi tillbaka på toppen av berget efter att ha varit ända nere vid dess fot. Det närmaste vi kommit några leder var ett kvarglömt prussiksnöre samt två gamla skruvar som en gång i tiden förmodligen utgjort ett toppankare.

Vad man kan säga om dagen var iaf att det verkar finnas potential för en massa leder på Ramberget samt folk tydligen inte alls drar sig för att slänga skräp i naturen. Så fort en plats är någorlunda naturskön och har utsikt kan man ge sig den på att den är nedlusad med tomburkar, krossat glas och gamla engångsgrillar. Måtte sotar'n ta alla nedskräpare!

En fotbollsplan i Göteborg i april

Ja, det är ju svårt att använda några andra ord än succé. Strålande solsken, helgdag, fullsatt, ny arena samt det bästa av allt; total förnedring av Djurgården genom vinst med 6-0, bl.a. tack vare mål från egen planhalva. Då gör det inte så mycket att kölogistiken kring toaletter och kiosker behöver förbättras, att den folköl som serveras på arenan är Åbro samt att nämnda blasköl tog slut i början av andra halvlek.

Den som vill se fler bilder vet förmodligen var de står att finna.

Det stora smolket i glädjebägaren är givetvis att lågpannade individer fortsätter att använda fotbollsmatcher som arena för att få sina våldsrelaterade adrenalinkickar.

Vem stjäl tryckluftsmojänger?

Undertecknad äger ingen bil och är synnerligen ointresserad av bilar. Dock så äger han en cykel som är utrustad med bildäcksventiler. I helgen byttes det innerslang på bakdäcket och då inser man att man ju behöver en sån där tryckluftsmojäng för bildäck som de har på bensinstationer för att kunna pumpa det nya däcket. Eftersom bensinstationen runt knuten har blivit obemannad och helautomatisk finns där inte längre någon luftstation så man får bege sig lite längre bort (ca 900 m). Väl framme inser man att den tryckluftsmojäng som de normalt sett har där inte finns på plats. Förmodligen plockas den undan när butiken på bensinstationen är stängd. Bara att vända på klacken och bege sig till nästa bensinstation som ligger rakt åt motsatt håll. Såg ni en pajsare som irrade runt i Gamlestan i söndags med ett cykelhjul i handen så var det alltså jag. Lyckligtvis hade nästa bensinstation öppet en söndageftermiddag och däcket blev pumpat.

På väg hem från jobbet idag konstaterade jag att i stort sett alla bensinstationer tydligen plockar in sina tryckluftsmojänger när de stängt. Jag stannade vid tre olika stationer för att fylla cykeldäcket med lite extra luft men bet i gräset på alla tre. Vem vill egentligen stjäla tryckluftsmojänger? Vart är vårt samhälle på väg?

En fotbollsplan i Backa i mars

Kvibergs marknad

Tog idag en tripp till Kvibergs loppmarknad, som är inrymd i de gamla stallarna på regementsområdet. Stallarna är fyllda till bredden med krimskrams, skumma DVD-filmer, gamla mobiltelefoner, bakverk, tyger, mattor, begagnad hifi-utrustning, frisörer(!), grönsaker, kläder, folk och en hiskelig massa skräp. Kunderna och knallarna är en skön blandning av det lite luggslitna slaget och svenska är inte det språk man hör oftast. Stället är fascinerande och borde erbjuda en massa schyssta fototillfällen av både intressanta människor och varor. Tyvärr får jag konstatera att jag är lite för blyg för att bli en bra fotograf, jag tycker att det känns pinsamt att helt ogenerat plåta folk och deras affärsrörelser.


Några foton kan i alla fall hittas hos Picasa och kanske återvänder jag en dag med med kamera och färre sociala spärrar...

Hörru du Gud

Ymnigt snöfall räknas INTE som ett vårtecken! Bara så att du vet.

Inga morrhår kvar

En gång i tiden var sfäriska koordinater det naturliga sättet för mig att beskriva rummet. En gång i tiden hade jag koll på vektoralgebra, mappningar och konform avbildning. Idag när jag behöver kunskaperna är de som bortblåsta. Puts väck. Finns det någom lämplig ABF-kurs i elementär matematik för senila doktorer som man kan anmäla sig till?

Veckan som gått

Tips och reflektioner från veckan:

När du reser med X2000 till Malmö (eller någon annanstans) å jobbets vägnar glöm inte att boka plats i en tyst avdelning.

Intressant att taxiresan från Malmö central till Jägersro-området var dyrare än tågbiljetten. Kanske ingick risktillägg för att köra genom Rosengård?

Båttester av den berömda autopiloten återupptogs i veckan, denna gången i ett flytande vardagsrum. 6,5-miljonersbåten lyckades dock inte förhindra att två man i teamet blev tämligen gröna i ansiktet när det började gå lite vågor. Undertecknad tappade matlusten men har tydligen inte tillräckligt bra balanssinne för att bli rejält sjösjuk (under torsdagens förhållanden kanske är säkrast att tillägga).

Uppenbarligen så får nästan vilken pajsare som helt publicera på Scientific Blogging. Skönt då att någon förklarar hur saker faktiskt ligger till utan att bli alltför nedlåtande eller mästrande (som jag förmodligen skulle blivit). Att författaren dessutom citerar Jackson ger plus i kanten.

Nu är det mars. Kan vi få ett litet vårtecken? Jag nöjer mig med ett jättelitet bara det kommer.

Veckans vaggvisetips

P3 Live sänder premiärkonserten från At the Gates temporära återföreningsturné i somras. Sweden Rock i Sölvesborg.

Beep

BBC Entertainment (som visar en hel del skräp) visar repriser av den lysande serien Coupling. Dock så verkar britter ha känsliga öron för vid sändningen 20:10 känner de sig nödgade att censurera vissa ord (inte med det klassiska pipet utan med ren tystnad).

Exempel på ord som tillåts: ass.
Ord som inte tillåts: penis och något förvånande: bastard.

Det sistnämnda trodde jag efter Eddie Izzards förklarande utläggning numera var allmänt accepterat...



...å andra sidan tror jag inte the dog's bollocks hade sluppit undan censuren.

Några intryck...

...från gårdagens fotbollsmatch, dvs Blåvitts träningmatchpremiär på hemmaplan mot FC Trollhättan.

• Det var kallt.
• Erik Lund har äntligen klippt sig. Visserligen ser han numera ut som en rysk straffånge men det är ändå en förbättring.
• Pretty boy Karl Svensson har även han låtit lockarna falla. I hans fall är det mer tveksamt om det är en förbättring. Hoppas att hans styrka inte satt i håret.
• Blåvitt visade direkt var skåpet skall stå genom att mönstra fler män än FCT som spelade utan långkalsonger. Att likt bl.a. Kalle och Bärkroth spela utan vantar verkar dock mest korkat.
  
• Det var kallt.
• Fjunis-målvakt Sandberg inledde lite darrigt men spelade upp sig. Detsamma gällde fjunis-mittback Dyrestam.
• En annan fjunis som tog för sig ordentligt var Bärkroth. Starkt att vinna nickdueller trots att han bara är tre äpplen hög.
• Rehab-comebackande Söder och Alexandersson var tämligen bleka.
• Nämnde jag att det var kallt?
  

Äntligen!

Melodifestivalen drar igång igen och vi kan se fram emot månader av härlig totalbevakning. Hurra, hurra.

News travel slow

Tydligen tar det ca två månader för vissa nyheter att nå över Atlanten för det var först i veckan som jag fattade att Calgary Stampeders vunnit the Grey Cup, dvs Canadian Football League. Nu väntar vi bara på att Calgary Flames vinner hockeyn, Calgary Vipers baseballen och att Calgary Roughnecks tar hem lacrosse-mästerskapet.


Go Stamps!

Ha en trevlig dag

Försenad spårvagn, försenad knökfull buss, finkaffet slut så det får bli fulkaffe, dll:en som funkade i går funkar av någon anledning inte idag, soppa till lunch, fet bug upptäckt i min gamla spaghettikod och hemgång 20:00 med missad träning som följd. Hur var din dag?

Göteborgssyndromet

Det har länge varit känt att göteborgare inte kan bete sig ordentligt när de skall kliva på en buss eller spårvagn. Istället för att vänta och släppa av de som skall kliva av fordonet försöker de istället knö sig på så fort som möjligt samtidigt som annat folk försöker knö sig ut. På sistone har jag observerat ytterligare ett fenomen, och det är att de minsann inte kan bete sig när de skall kliva av heller. I en knökfull buss eller spårvagn, där folk får stå upp i gångarna så skall de prompt resa sig upp från sin sittplats och börja knö mot utgången 200 m innan bussen/spårvagnen nått hållplatsen. Förmodligen är de rädda att inte hinna ut i tid men de lyckas inte räkna ut att om man låter de som står närmast dörren gå ut först så bildas ett naturligt flöde och alla som vill kan gå ut förhållandevis smidigt. Att alla samtidigt försöker ta sig mot dörren är inte riktigt lika smidigt. Vad är det för fel på folk som inte begriper detta (och vad är det för fel på mig som stör mig på det)?

Lika som bär?

Efter att möjligen ha överkonsumerat Mythbusters under veckan slog det mig (igen) att Jamie Hyneman och Sven-Göran Eriksson har samma smak när det gäller glasögon.

Bästa Dustin...

När man köper en extern hårddisk från ett svenskt näthandelsföretag och inget annat anges borde man då inte kunna utgå ifrån att man får en svensk nätkontakt och inte en för brittiska eluttag? Doh...


Företaget i fråga kommer givetvis få en chans att rätta till misstaget.

Nytt år igen

Läge att skriva den numera mer eller mindre årliga nyårsfunderingen, med tillbakablickar och framtidsutsikter. Det gångna året har trots allt varit ganska bra för mig personligen, med den självklara höjdpunkten att jag lyckats landa ett jobb. Det är inget forskningsjobb och självklart oroar jag mig för att de skall komma på att jag alls inte duger till jobbet eller att den allerstädes närvarande krisen skall drabba företaget genom uppsägningar. Det sistnämnda har varit mycket nära då stora moderbolaget varslade ca 25% av sina anställda i Göteborg. Som tur var tillhör jag ett dotterbolag som inte drabbades av varslen, hade det inte varit så hade jag åkt ut med huvudet före p.g.a. turordningsregler. Sommaren bjöd också på en hel del roliga resor; bröllop i Warszawa och på Irland, fegklättring i Polen, fjällvandring i Sverige och weekend i Berlin. Ovanligt aktivt för en lat bloggare.

När det gäller 2009 så ligger som vanligt fokus på arbete; att försöka behålla och utveckla mig inom det jobb jag har eller möjligen hitta drömjobbet. Till detta läggs givetvis den obligatoriska visan om att bli en bättre människa, träna mer, gå på fler konserter, klättra mer, göra tuffare vandringar, odla min bekantskapskrets samt ta fler initiativ. Just min initiativlöshet är något som gjort sig extra påmind under det gångna året av någon anledning. Jag har en otrevlig tendens av att vara nöjd med saker som de är istället för att lyfta blicken, titta på andra och tänka "Åh, så bra de har det. Så vill jag också ha det. Det skall jag skaffa mig!" Skärpning på den fronten!

Peace out.