En av de stora

The Godfather of Soul, James Brown, är död.
Bummer.

Jag tror han hade en konsert inplanerad i Calgary i början av 2007.

Go' morron, go' morron

Så här kan det se ut när man kikar ut genom köksfönstret på morgonen. Den olympiska hoppbacken kan anas i nedre högra hörnet.

Kompisar från förr

Det sitter en bild på en gammal bekant precis utanför dörren till mitt labb vid U of C. Undrar om det är ett gott eller dåligt omen...

Fint till jul

Nordamerikaner gillar att julpynta, åtminstone exteriört. Det innebär inte nödvändigtvis att de är särskilt bra på det. Saker som lyser är fint tycker de. Det tycker jag också, om belysningen sker på ett effektfullt och smakfullt sätt. Det är nog när det gäller effekt- och smakfullt som våra åsikter går isär. I nordamerika ska det vara många färger på lamporna och de får gärna blinka. Enfärgade och kulörta lampor om varannat. Det står lysande tomtar i plast på gräsmattorna och en för mig ny bekantskap är jättelika, lysande snögubbar som hålls uppblåsta av en fläkt. När man går hem från bussen om kvällen känns det som om man gick på ett tivoli. Var kommer denna svaghet för kulörta lampor ifrån? Jag tror vi ska lägga skulden på det brittiska imperiet. Kanadas statsöverhuvud är fortfarande drottning Elisabeth och såvitt jag vet är amerikanerna söder om gränsen inte ett dugg bättre. Rapporter från Australien skvallrar om att de gillar plast och lampor till jul där också. De första att hänga upp julbelysningen på vår gata var indierna i huset bredvid. Här har vi alltså ytterligare en variant av brittisk imperialism som gör sig gällande (utöver indiers naturliga fallenhet för kitsch). De läsare som är mer permanent stationerade i Australien, Nya Zealand och Storbritannien (jag vet att ni finns) får gärna rapportera om lokal smaklöshet på pyntfronten.

Blame the British!

PS
Här hade det givetvis varit på sin plats med några foton på fenomenet men att fota kulörta lampor i mörker är lite lurigt utan stativ. Möjligen om man tvingar kameran att ha kortare slutartid?

Veckans värsta?

Minit Lube (bilservicefirma) vid Crowfoot Mall uppvisar just nu följande slogan med tanke på årstiden:

Seasons Greasings!

Suck...

Supercuts

Klippte mig hos Supercuts (en franchisekedja) idag. Kostade under hundralappen men man får uppenbarligen vad man betalar för...

F.ö. är NASA:s web-TV-sändningar riktigt bra. Hackar inte alls p.g.a. min relativt långsamma uppkoppling till skillnad från mycket annat.

Gravitation

Gravitationen är starkare i Calgary än i Göteborg. Kanske gäller det hela Kanada. Detta kan jag konstatera efter att ha gjort chin ups i universitetets gym idag. Det var mycket jobbigare än jag minns det från Sverige. Övriga förklaringar kan vara att jag inte tränat på nästan två månader eller att jag blivit tyngre. Jag tror dock mest på det förstnämnda. För övrigt så noterade jag att de andra tre som duschade samtidigt som jag hade shorts på sig. Ett tag var jag nära att nominera mig själv till Freak of the Week som den äcklige utlänningen som duschade naken. Dock kan det hela bero på att de övriga pojkarna i tvagningsrummet var på väg till/från bassängen men lite skumt var det. Den aggresivt nakne mannen och porrfilmspolitikern från Fysiken skulle nog trivas här...

Blame Canada!

För att få tillräde till universitetets klättervägg så måste man genomgå ett sk belay safety test. Det innebär att man tittar på en instruktions/säkerhetsvideo, skriver på ett papper där man avsäger sig vissa rättigheter (förmodligen måste man avstå sitt förstfödda barn) och visar att man kan knyta in sig och säkra. Jag blev inte godkänd! Bastards! Snubben klagade på att jag fäste karbinen i midjebältet och centralloopen, den skulle bara fästas i centralloopen. Jag tycker att en infästning i midjebältet ger mer stabilitet men, visst, jag kan väl koppla in i bara centralloopen. Andra klagomålet gällde min säkringsteknik. När det är dags att flytta högerhanden brukar jag greppa repet med vänsterhanden precis bakom ATC:n för att sedan flytta upp högerhanden så att den greppar repet precis bakom vänstern. Så får man inte göra i Kanada. Där måste man greppa repet med vänsterhanden bakom högerhanden, alltså mycket längre ned på repet. Jag tycker att detta gör att man måste sträcka vänsterhanden onödigt långt ned och det känns som om det vore bättre att ha vänsterhanden nära ATC:n vid ett eventuellt oväntat fall. Jag kunde inte få någon förklaring till varför min teknik var olämplig bara att den inte följde kanadensiska klätterförbundets rekommendationer och därför kunde han inte godkänna den. Bitter som jag är kollade jag upp om SKF har något att säga om det hela och de tycker att inknytning i midjebältet är OK men inknytning i bara centralloopen är bäst. De säger ingenting om vänsterhand framför eller bakom högerhand.

På måndag är jag tillbaks för att göra testet igen och då skall jag fästa karbinen i bara centralloopen samt använda en säkringsteknik som jag inte tror är säkrare än min gamla och som jag inte är bekväm med.

Köksfönster

Utsikt från köksfönstret. Klippiga bergen i bakgrunden. Om man kliver ut på balkongen och kikar åt vänster så ser man mer av själva Calgary. I och med att det var -17 ute så nöjde jag mig med att öppna balkongdörren för att fota.

Långkalsong!

Kallt idag, -26 ^oC. Mina jeans frös när jag väntade på bussen.<sup>*

*</sup>Nåja, de frös inte men de stelnade betänkligt.

I say clamato...

Kanadensare kan vara lite felvaggade. De har clamato juice. Alltså clam and tomato. Only in Canada...

Det visar sig dock vara nödvändigt när man ska göra sig en Ceasar. Clamato, vodka, worchestersauce, tabasco, svartpeppar och en sparris.

Babu Bhatt

Åkte buss med Babu Bhatt idag. Pakistaniern som Jerry Seinfeld ger mindre lyckade råd angående hans restaurang och som Jerry senare lyckas få utvisad ur USA kör numera alltså buss i Calgary. Där ser man.

Böcker

mj skickade ett halvdan passning om att svara på några frågor om böcker. Han har fel i att jag inte har tid men lusten att svara på frågorna finns kanske inte riktigt där. Fanken, jag kan inte svara på sånt. Jag läser ju nästan bara Nick Hornby, deckare, technothrillers och militärhistoria, alldeles för lite prettoböcker. Det har blivit så att jag mer läser för att fördriva tid än att verkligen få en stor upplevelse (även om det givetvis finns undantag). Jag läste en massa när jag var yngre precis som mj; Bamse, Fantomen, Fem, Tvillingdetektiverna, Verne, Dumas, Conan Doyle etc. Inför flygresan till Kanada köpte jag en tjock pocket av Tom Clancy i hopp om att få en rekordelig technothriller där man inte behöver tänka för mycket men blir underhållen, precis som jag mindes hans tidigare böcker. Björnen och draken upplever jag dock mest som amerikansk högerpropaganda och snudd på främlingsfientlighet. Hoppas Kafkas Processen som står näst på tur är bättre...

Varning för barn

Zoid observerar en av de få nackdelarna med rökförbud på krogen. Så rätt han har. Läs här.

Sir Harry

Var på ett föredrag med Harry Kroto idag. Det mesta hade man hört förut men det fanns lite nytt. Han hade t.ex. inte den gröna skjortan idag. Han visade också utdrag från den ganska berömda debatten i House of Lords där det diskuteras vad Storbritannien gör för att främja användandet av den där nya molekylen C₆₀ och vad den egentligen är. Ett citat beskriver de senaste årens (eller decenniernas) rön synnerligen väl.

"My Lords, can one say that it does nothing in particular and does it very well?"

Hittade hela hearingen här.

While we're at it

[Uppdaterad med fungerande länk]

Kan lika gärna posta ett kåseri(?) från The New Yorker.

Tips och länk stulet från Abstinence Kid

Geek of the Week?

Universitetets tidning Gauntlet har varje vecka ca en halvsida med "Three lines free" där man kan få säga sin mening på tre mycket korta rader. En utav dessa "annonser" i förra veckans Gauntlet kvalificerar sig till titeln Geek of the Week^*

"To my crush on G-K: Roses are #FF0000, Violets are #0000FF, All my base, Are belong to you."

-cHix0rl


^*Icke att förväxla med Freak of the Week

Fler kanadensiska observationer

Jag kan fortfarande bli lite fascinerad av att bo i en amerikansk film. Skolbussarna är verkligen gula, folk köar faktiskt i sina bilar vid drive-through-hamburger-haket, man går omkring med halvliters kaffemuggar med plastlock och de som inte har en pick-up eller SUV har åtminstone en stor bil. Till och med universitet har en eller två "crossing guards" som håller reda på folk och trafik under den värsta morgonrusningen vid LRT-hållplatsen. Min hyresvärd har en pick-up som går på propan och han spelar curling. Dessutom har vi har en avfallskvarn, bara en sån sak...

TV

Jag brukade titta alldeles för mycket på TV. Nu har jag inte sett på TV på två veckor (om man inte räknar de TV-serier som bor i min dator). Det har förmodligen med att göra att jag flyttat till en ny kontinent, inte kommit in i gamla vanor och inte vet vilka TV-kanaler vi har eller vad de visar. Plus att det ligger en stor schäfer som morrar åt mig i TV-soffan.

Söker du inte fler jobb får du böta

Den svenska regeringen tycks tro att arbetslösheten beror på att folk är lata. De redan ineffektiva arbetsförmedlarna skall alltså ägna ännu mer tid åt att jaga folk istället för att hjälpa dem. Great...

Remembrance day

Remembrance day infaller den 11:e november och högtidlighålls i bl.a. Kanada, Storbritannien, Irland och Australien till åminnelse av soldater som dött i krig. Kanada har som bekant deltagit i både första och andra världskriget så det finns mycket folk som har släktngar som dött i strid. Remembrance day har också blivit allt större de senaste åren efter att Kanada gått från "peacekeeping" till "peacemaking" och är för närvarande ganska starkt involverade i Afghanistan. En av de kanadensiska soldater som dött i Afghanistan var dotter till en professor vid University of Calgary.

Min hyresvärd J som spenderat 17 år vid The Kings Own Calgary Regiment (pansar) tog mig med till en ceremoni den 11:e nov. Ceremonin pågick under en dryg timma och det var bandykallt. Man tyckte nästan synd om The Calgary Highlanders som bar kilt. Efteråt gick vi till mässen och tog ett par öl. Där var mest soldater och f.d. militärer. Vissa var verkligen militärer ut i fingerspetsarna. Vi gick sedan vidare till the Legion vilket är till för veteraner. Stället liknade en bingohall både till utseende och klientel. Det hela var ganska sorgligt att se. Förutom några yngre rekryter i uniform var där mest äldre män och kvinnor som verkligen sett sina bästa dagar, tänk bingohall och trailortrash. En kille med indianskt utseende blev upphetsad över att jag var svensk och mumlade något som lät som Viborg, jag tror dock knappast att han varit med vid något slag vid Viborg.

Man förstår dock att folk behöver en dag för att minnas vänner och släkt som dött i krig även om det kan vara svårt oss som inte varit i krig på nästan 200 år att relatera till.

Btw, eftersom Remembrance Day inföll på en lördag får vi måndag ledigt som kompensation.

Downtown

Några bilder från en första promenad längs Stephen Avenue.

Att bo i Calgary

[Uppdaterad]

Enligt uppgift har Calgarys befolkning ökat från ca 850 k till 1000 k under de senaste 4-5 åren, till stor del beroende på den expanderande olje- och gasindustrin. Byggandet av bostäder har inte riktigt hållit samma tempo vilket gör det lite lurigt att hitta sovplats. En omöblerad etta gar loss på ca 1100 CAD, dryga 7000 kr per månad. Kanske funkar om man ar gasexpert och har fet lön. Funkar inte om man är uselt betald post doc. Man är da tvungen att söka alternativa boenden. Mina tre nätter har inneburit tre olika sovplatser. Första natten spenderades på campus i den del av studentlägenheterna som fungerar som hotell. Rent och fint (hotellstandard) men utan frukost till ett pris av ca 100 CAD per natt. En hel månad skulle ga loss på ca 1200 CAD. Andra natten var billigare, 40 CAD, och tillbringades på University Area Home Hotel. En månad dar skulle kosta överkomliga 550 CAD. Haken är dock att rummet var inrett med ett bord, en stol och en tjock madrass på golvet. Ganska sunkigt och rackarns kallt var det. Home Hotel innebar att en kines äger ett hus där han hyr ut tre rum på övervaningen. I källaren bodde ytterligare tre kineser.


Efter att ha kollat in ett boende som skulle kosta 400 CAD som bestod i ett inrett rum i en källare och kök som var kyl, frys och spis i ett pannrum som skulle delas med en annan hyresgäst bestämde jag mig for att hyra ett rum i ett hus 20 min (med buss) från universitet (utkanten av Calgary). Rummet går loss pa hela 700 CAD (ouch!) men kåken ar ny, allt ar fräscht och det finns ett rekordeligt kök som delas med ägaren. Hoppas jag har råd och att jag kan komma överens med ägaren...

Gone west

Spridda intryck från Calgary:

Det är platt.
Det är kallt.
Det tog ett tag innan jag fattade vem som mötte mig på flygplatsen eftersom jag hela tiden trott att Yujun var en man. Lyckades dock lista ut det innan jag stoppade foten i munnen.
Bagaget är kvar i Frankfurt.
Har inte hittat några John Candy-hyllningar på TV ännu.

Julmusten är här!

Det närmar sig...

Flygbiljett över den stora pölen inhandlad. Eller rättare sagt någon slags e-ticket vilket förmodligen kommer innebära att maskinjäveln man skall checka in vid på flygplatsen kommer att krångla och inte vilja spotta ut några biljetter åt mig.

Baconpulver

Jag kanske ska bli översättare^* när jag tröttnat på det här fysikköret. Det verkar nämligen inte vara så svårt. Den senaste veckan har jag vid minst fyra tillfällen retat mig på rena felöversättningar i TV-program. Senast i går så översattes "baking soda" med "baconpulver" i den begränsat roliga komediserien Stacked. Baconpulver? Att det man översätter skall verka vettigt i sitt sammanhang är tydligen inte särskilt viktigt i branschen. Någon som vet vad baconpulver är?

^*Översättare, inte översittare.

Möööh!

Det finns en trevlig intervju/artikel med den smått genialiske serietecknaren Jan Berglin i dagens GP. Dock har jag inte hittat den på nätet så ni får leta reda på den analoga pappersvarianten av tidningen.

Arbetsförmedlingen briljerar - igen

Fick ett brev från den lokala arbetsförmedlingen i veckan. Det enda det innehöll var några utskrifter av jobbannonser från platsbanken som de uppenbarligen tyckte passade mig. Jag kan förstå att att sökmotorn gav de träffarna men man kan kanske tycka att arbetsförmedlaren borde reagerat över att annonserna kanske inte var så klockrena som de verkar vid första anblick. Bl.a. var det en doktorandtjänst i atomfysik i Lund samt en tjänst som 1:e sjukhusfysiker vid Karolinska. Hade nu arbetsförmedlaren bemödat sig med att visa det minsta intresse för mitt CV så borde han förstått att jag nog inte är så intresserad av en doktorandtjänst inom atomfysik när jag redan har en doktorstitel inom experimentell fysik. Dessutom kan man tycka att en insatt person borde veta att sjukhusfysiker numera kräver legitimering, något som jag inte har.

Jag förväntar mig inte att arbetsförmedlaren skall veta sådana saker men jag kan tycka att det är bättre att han istället lägger sin tid på sådana personer som faktiskt blir behjälpta av hans tjänster. Söka i platsbanken klarar jag helt på egen hand. Som jag tidigare uttryckt så kan mitt AMS-kontor säkert hjälpa de arbetssökande som har språkförbistringar, inte är vana vid det svenska systemet eller som har datorskräck men jag har lite andra saker jag skulle vilja ha hjälp med. Återigen, dela in AMS-kontoren efter yrke och inriktning istället för geografi. Låt arbetsförmedlarna bli mer professionella!

Har Kanada dåligt med pengar?

Jag skickade min ansökan om kanadensiskt arbetstillstånd till kanadensiska ambassaden i London (Stockholm hanterar inte visumfrågor) den 10:e september. Inget hände. Den 29:e, när de borde haft ansökan i åtminstone 10 arbetsdagar skrev jag och frågade om statusen på min ansökan och fick svaret att den inte börjat behandlas än "due to our heavy workload". Fortfarande har inget hänt. En ansökan som max borde ta 20-30 min att behandla plus lite extra tid att fixa det rent fysiska visumet. De ringer väl inte SÄPO för att kolla upp mig? Kom igen nu Kanada, nog har ni råd att anställa några personer extra på London-kontoret?

Bollywood rules!

Länktips stulna från David Nessle.

I'm going to be a star

I dessa Idol-tider...

Lite krafs

Grattis till IFK Göteborg som fyller 102 år idag. Tänk så mycket frustration, ångest och elände ni åsamkat mig.

Jag har inte orkat kolla upp elmarknaden efter den bästa elleverantören. Av någon underlig anledning gick jag emot mina principer och hoppade på ett erbjudande som en sån där #$§§¤ telefonförsäljare hade. Några veckor senare kan man läsa i tidningen om att just detta elbolag anklagas för att vilseleda kunder vid sin telemarketing. Bl.a. bjuder de på första månaden men talar inte om att de likväl tar ut skatt och fasta avgifter den månaden. Idag sa jag upp mitt nätavtal eftersom jag ska flytta och då sägs elleverantörsavtalet upp automagiskt. Jag hann bara ha bluffleverantören under den första gratismånaden. In yer face, suckers!

Man ska tydligen ha sysslat med DNA i någon form om man vill ha nobelpris i år.

Defekt

När man köpt ny leksak (läs bärbar dator) vill man få den omedelbums. När man sedan har fått den vill man inte direkt skicka den Tyskland för reparation pga att den var trasig när den kom. Särskilt inte om det handlar om en reparation som en normalbegåvad datanörd förmodligen fixat på 20 min.

Skamligt

Sverigedemokraterna fick ett mandat i Göteborgs kommunfullmäktige. Pinsamt, sa Bill. Skamligt, sa Bull.

Religion

Påven stoppar foten i munnen och säger att muslimer vill sprida sin tro med hjälp av svärd. Dags att kika lite på sin egen historia, farbror Benedictus? Vissa* muslimer svarar på oförätten genom att elda upp kyrkor och mörda nunnor. Ja se religion...

*Vissa, inte många eller alla.

Medborgerlig plikt

Röstning är utförd. Undra om det blev rätt? Nåja, jag röstade ju inte på nazisterna så hur fel kan det bli?

Man borde nog börja klä upp sig i kostym vid röstningen.

Pinsamheter på TV

Jag som nog aldrig sett ett helt avsnitt av Pang i bygget utan att byta kanal lite snabbt när det blir alltför pinsamt och som har svårt att stå ut när George Costanza är i högform skall nog absolut inte se TV-serien Dog bites man.

Bra och dåligt i Calgary

Hittade en hemsida där en amerikan som bor i Calgary listar bra och dåliga saker med Calgary.

Bra saker:
The Mountains
Crime: tydligen väldigt låg (med amerikanska mått mätt).
The Weather: "Every day is a sunny day".
Sunlight

Dåliga saker:
Groceries: man kan tydligen inte få tag i nödvändiga saker som squeeze margerine, Chi-chi's salsa, Totino's pizza, Samuel Adams och Or-Ida french fries. Undrar om det finns Mollbergs blandning, Digestivekex, sill och Lagavulin?
The Metric System: eh, dags att anpassa sig till resten av världen?
Jay-Walking: ingen går mot röd gubbe.
The Sunlight: inte bara positivt att solen ibland inte går ner förrän 22.
The Exchange Rate: uppenbarligen är det inte fördelaktigt att växla från CAD till USD.

Detta verkar ju kanon, om ett av de största problemen med Calgary är att de använder det metriska systemet så verkar det ju vara ett fantastiskt ställe. Dock så avslutar snubben med det mer oroväckande: "Other than these things, living in Calgary is just like living in the U.S."

Doh!

No shit?

Rikrevisionen har granskat Arbetsförmedlingen (se t.ex. artikel hos DN) och kommit fram till att de är ineffektiva när det gäller att förmedla jobb, det åtagande som borde vara deras huvuduppgift. Inom detta gebit har de bl.a. blivit akterseglade av bemanningsföretag. Känns det igen? Hoppas bara att de tar åt sig av kritiken och börjar uppträda lite mer professionellt...

Calgary

Tackade just ja till tjänsten (inget kontrakt underskrivet än dock). Känns...
...inte så bra.

Ångest, ångest är min arvedel. Min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen.

The Edge

Kikade lite på gamla Seinfeld-avsnitt i helgen och började fundera på vad den där TV-serien där Wayne Knight (Newman) spelade familjefar i "Armed Family" egentligen hette. Jennifer Aniston spelade förresten dottern i familjen. Lite efterforskningar ledde fram till Fox-serien "The Edge" från 1992. Jag vill minnas att jag tyckte den var rätt bra, bisarr men bra. Varför så lite snack om den serien? Varför lades den ned efter en säsong? Varför är den ruggigt svår att få tag i? Var det de stockkonservativa gubbarna på Fox som inte tjänade tillräckligt med pengar eller fattade inte amerikanerna galoppen?

Klubb-TV Blåvitt...

...på Kanal Lokal var inte så uselt som man kunde befara. Joachim Geigert må vara en pajsare men han har ändock TV-vana och därmed undvek man att programmet fick ABF-känsla över sig. I fortsättningen hoppas jag att man lyckas variera sig så att det inte bara blir analys av senaste matchen (utan matchbilder) och uppsnack inför nästa match. Vi vill ha bilder och snack från b-lagsmatcher och u-lag, reportage från akademin, debatt om den nya arenan och framtida visioner och strategier. En hyfsad start dock.

Någon som vill hyra en etta i Göteborg?

Blev just erbjuden det dåligt betalda jobbet i Calgary.
Gaah, nu måste jag ju ta ett beslut!

Det var bättre förr

Min kompis högstadielärarinnan skall börja undervisa i matte och tänker fräscha upp sina kunskaper genom att läsa matematik C på Komvux.

- På den här kursen måste ni ha en grafritande miniräknare från Texas Instrumets.
- Räcker det inte om jag har den (icke grafritande) miniräknare som min man hade på Chalmers?
- På Chalmers räcker det, men inte här.

På Komvux kräver man alltså att eleverna skall ha en grafritande miniräknare eftersom läroboken helt bygger på att man har det. Varför har man gjort så? Grafritande räknare kan vara ett bra stöd för att ge ett hum om hur diverse funktioner beter sig och rätt använd kan den kanske komplettera en lärobok. Tyvärr så tror jag inte det fungerar så så utan man får istället studenter där många är helt lost utan sina miniräknare. Jag har själv sett uppgivenheten i deras ögon när de kommer till högskolan och den nitiske labhandledaren förbjuder dem att att plotta sina mätresultat på miniräknaren (eftersom de inte då inte får någon känsla för funktionerna och alltför ofta inte alls har koll på vad de har på axlarna). Inte undra på att gymnasisterna bara blir sämre på matematik.

För övrigt är jag helt övertygad om att det går alldeles utmärkt att lära sig matematik C utan grafritande miniräknare, det blir bara lite jobbigare för läraren.

Äntligen!

Kom äntligen under skamgränsen på min ~5 km löpslinga. Senaste gången det hände var nog 1992.

Gång

Nu är det gång från EM på TV. Jamen... alltså... eh... gång... va? Sport? Naeee...

Maceo, I want you to blow

Han har spelat med James Brown, George Clinton, Bootsy Collins, Prince och nu har han också spelat på Kungstorget i Göteborg. Maceo Parker anlände tillsammans med sin sax, sju farbröder i kostym, en tant och 40 års funk. Under en occh en halv timma (exakt) spelade han upphottade alster från sina soloskivor och det svängde! De farhågor jag haft innan konserten om att de skulle bli något trötta versioner av hans jazzlåtar kom på skam. Även om detta bara var en dag på jobbet för Maceo så fick "the tightest little funk orchestra on earth" Kungstorget att gunga. Till er som inte var där kan vi bara säga: Snullet!

Where the action is

Så är Göteborgskalaset, förlåt EM-festen, igång med langos, utspädd folköl, fulla fjortisar, fulla farbröder och en del bra musik. I går uppträdde Hellacopters, Backyard Babies och Millencolin på Frihamnspiren. De gjorde alla ett dugligt dagsverke men absolut inget utöver det vanliga. Hellacopters har de bästa låtarna, är de bästa musikerna(?), har den bästa liveakten och var därför bäst. Nicke Andersson är snudd på ett geni men har haft en tendens att producera sönder Hellacopters senaste skivor. Live blir låtarna snabbare, skitigare, mer rakt på och då bättre. Anderssons mellansnack ligger också närmare minimalism än genialitet. Backyard Babies då? Tja, några bra låtar, skabbiga tatueringar och stripigt hår. Trots att Backyard Babies poserar mindre än Hellacopters är de ändå mer "posers". Millencolin, se skatepunk. Märkligt nog så ansågs Hellacopters vara det minsta bandet publikmässigt sett och fick därför spela först innan mörker och stämning riktigt infunnit sig.

Det är också intressant att betrakta publiken runt omkring sig (som till 80% består av tonåringar). Förutom att man känner sig lite gammal så kan man konstatera att det verkar vara viktigt att vara någon, att ha en identitet, i den åldern. Där finns svartrockarna, bratsbrudar med pärlhalsband, bimbos, ztv-frisyrer, britpopare, skejtare m.fl. Det stämmer verkligen att gymnasiet verkar ha för många rollfigurer och för lite handling.

På måndag blir det jazz/funk och kanske lite punk...

Tärningen är kastad

Matchtröjan är tvättad. Nu får vi se vad detta innebär...

Guide för arbetslösa doktorer

OK, du har lyckats bli doktor inom naturvetenskap. Grattis. Det var den lätta delen, nu blir det svårare, du ska nämligen skaffa ett vettigt jobb. En post doc är nog inte så svårt att få, frågan är om det faller under kategorin vettigt jobb. Möjligen kan man få bra jobb om man doktorerat på något användbart. Nu har jag ju inte lyckats hitta ett jobb men jag har lärt mig ett och annat om att vara arbetslös. Så här gör man:

Arbetsförmedligen: Anmäl dig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen så fort du blivit arbetslös. Försök vara dem till lags och håll dem på gott humör. Förvänta dig dock ingen hjälp med från dem, förutom att de kan betala resor till ev. jobbintervjuer (inom Sverige) samt ge dig flyttbidrag om du flyttar till ett jobb. Den flitige läsaren känner till mina övriga åsikter kring denna instans.

Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa: Förutsatt att du varit medlem i AEA tillräckligt länge är det nu dags att anmäla att du blivit arbetslös och vill ha a-kassa. Deras hemsida ger rätt bra info om vilka papper som ska skickas var. Se till att ha ett arbetsgivarintyg (ta några kopior av detta också). Du måste också få blanketten "Forskarutbildning" påskriven av din gamla arbetsgivare. Blanketterna "Anmälan om arbetslöshet" och "Insättning på konto" kan du fylla i själv.

Trygghetsstiftelsen: Har du doktorerat så har du förmodligen varit statligt anställd. Då har du rätt att bli anmäld till Trygghetsstiftelsen (man har numera bestämt sig för att detta även gäller doktorander). Anmälan hit skall göras av fakulteten men det är inte alls säkert att de gör det per default, kolla upp och tjöta om det inte blir gjort. Stiftelsen boostar upp din a-kassa till 80% av din lön, alltså även den del som överstiger 20075 kr/mån, i 300 dagar. Givetvis krävs lite pappersarbete. (Update: de behöver bl.a. en kopia på din första utbetalningsspecifikation från a-kassan så släng inte den) Om du får ett tillfälligt jobb kan de tydligen också boosta din lön upp till det du hade innan du fick kicken. De kan även hjälpa till med lite annat smått och gott. En bonus är att tanten man fick prata med i Göteborg verkade väldigt vettig.

Facket: Blir man accepterad av Trygghetsstiftelsen ser jag väldigt få skäl till att betala ca 200 kr i månaden till ett fackförbund. Funderar man på att göra en post doc som är längre än ett år så kan man överväga att vara med i CF. Är man borta mer än ett år blir man nämligen utförsäkrad från a-kassan men CF har en fond där man kan söka pengar motsvarande a-kassa när man kommit hem.

Karriärcentrum: De som varit vid GU kan med fördel vända sig till Karriärcentrum för CV-granskning, seminarier och fejkade jobbintervjuer.

Övrigt: Första månaden som arbetslös är rätt okej. Med tiden blir man uppgiven och bitter. Bästa kuren är givetvis att skaffa ett jobb (enligt arbetsgivare så är även okvalificerade skitjobb att föredra). I övrigt så måste man givetvis aktivera sig, läs en kurs (men glöm inte att söka tillstånd från AEA), träna, bli lärare, skriv en bok, starta ett företag eller ta den lätta vägen ut och bli galen...

Oh Canada

Då har man sökt ett dåligt betalt jobb hos en kines i Calgary.
Nåja, de verkar ju åtminstone intresserade av min kompentens.

Cup

Om den smutsiga tröjjäveln möjligen har någon skyddande effekt mot blåvita förluster så funkar det med största säkerhet inte i cuper.

Ren tur!

Min amerikanske (USA) kompis i Tyskland tippade innan fotbolls-VM Italien som vinnare. Sedan när kan amerikaner något om fotboll?

Ramryggsäckar och gummistövlar

Jag vet var ca 50% av världens alla ramryggsäckar, fjällrävenbyxor och gummistövlar finns. På nattåget till Abisko.

Nyss hemkommen från en dryg veckas tältsovande på kalfjället. Vädret bjöd på allt från snöfall till gassande sol. I övrigt bjöds bl.a. galna japaner, småungar, präktiga Friskis & Svettis-människor samt en fågelskådare som ständigt gäckades av kungsörnen.

Cred till Owen

I gårdagens match mellan Sverige och England lyckades Michael Owen (helt på egen hand) skada sitt knä. Efter att ha landat olyckligt trillade han ihop vid sidlinjen. De flesta spelare brukar i detta läge ligga och kvida medan medspelarna högljutt gastar om att bollen måste spelas ut (så länge de inte själva anfaller). Michael Owen däremot visade sig vara en rättrådig man och kröp ut över sidlinjen och kunde således få vård direkt utan att spelet stoppades. Så länge skadade spelare inte fått ett knä i tinningen eller svalt tungan så borde spelet fortgå och den skadade så fort som möjligt transporteras av planen. Alltför ofta ser man spelare ligga precis vid sidlinjen och få behandling. Bär av honom istället och fortsätt spela. Cred till Michael Owen!

I dessa dagar...

Ångest och fotboll hör ihop.

Socialstyrelsen, Helsingforskomittén eller någon

Förbjud Robinson-våpet Emma Andersson från att exponeras i media. Det måste finnas stöd för detta i någon lag. Förbjud James Blunt också när ni ändå är i gång.

Kindom Hospital

TV6 har nu visat två avsnitt av amerikanarnas remake av Riket kallad "Stephen Kings Kingdom Hospital". Varför gör de så här? Kingdom Hospital är inte särskilt bra. Lars von Triers Riket är lysande. Visst, de har givetvis ingen Ernst-Hugo Järegård att tillgå och det är kanske orättvis att först ha sett ett mästerverk för att sedan bedöma en kopia men Kingdom Hospital suger ändå. De har inte alls lyckats fånga den lätt bisarra humor finns i Riket och motsvarigheten till Stig Helmer uppvisar inte alls samma grad självgodhet, paragrafrytteri och nedvärderande av sina kollegor som sin svenska motsvarighet. Han kan inte heller spela på danskarnas karikatyr av svensk översittare eftersom den aspekten är väldigt nedtonad.

Amerikaner pallar uppenbarligen inte att läsa undertexter men de skulle tydligen ha svårt för dogma-stil också eftersom som den lyser med sin frånvaro i Kingdom Hospital. Greppet att t.ex. bara filma i befintligt ljus ger Riket en del av sin speciella stämning som var i det närmaste unik 1994. Kingdom Hospital berättas istället som en tämligen ordinär skräckhistoria vilket man också försäkrat sig om genom att ta in Stephen King för att kunna använda hans namn i marknadsföringen. Nu skall det i ärlighetens namn nämnas att om man kollar upp Kingdom Hospital på IMDB så verkar folk antingen älska eller hata den. Så om man är amerikan och inte har sett förlagan så kanske grundstoryn är tillräckligt bra för att inte förstöras av den mainstreamade behandlingen.

Frågan kvarstår, varför göra en dålig remake på en fantastisk TV-serie? Svaret kan inte vara något annat än pengar. Man ser en möjlighet att tjäna pengar, skulle Kingdom Hospital slå lika stort som Riket så kan man sälja en massa DVD-boxar och kanske till och med göra den tredje och sista säsongen (som i Triers fall stoppades av att Ernst-Hugo och Kirsten Rolffes dog). Kingdom Hospital hade betydligt större budget än Riket men lades ner innan en tredje säsong ens kom på tal. Inte mycket pengar tjänade utan istället lurade man den amerikanska publiken på en fantastisk TV-serie. "Det er ohyggeligt".

Så slösa inte bort en timma på fredagkvällarna, se originalet stället.

Att tvätta eller inte tvätta

Tröjan som jag brukar ha på Blåvitts matcher behöver tvättas. Jag har tvättid idag. Praktiskt kan man tycka men jag vet inte riktigt om jag vågar tvätta tröjan. Jag började nämligen bära tröjan för fyra matcher sedan, när det blev varmt nog att lägga in den gamla retrojackan i garderoben. Blåvitt har som bekant vunnit sina fyra senaste matcher och det flytet kan ju tänkas brytas om jag tvättar tröjan...

Det finns nog få människor som är så vidskepliga som fotbollssupportrar. Hänger man mycket på fotbollsforum får man höra om folk som måste äta samma typ av frukost varje matchdag annars förlorar laget, man måste ta en viss spårvagn till matchen, Uppsala-baserade ängeln Brokken trodde ett tag att Blåvitt vann om han spelade badminton under matcherna och det finns folk som sett en korrelation mellan hur många öl de druckit innan matchen och hur många mål Blåvitt gjort. De senaste åren har Malmö FF och IFK Göteborg vunnit båda mötena lagen emellan vartannat år. Förra året vann Blåvitt. Enda orsaken till att IFK vann även första mötet i år är förmodligen att signaturen Kaffe-Petter körde Costanza-taktiken och gjorde allting tvärtom under dagen och lyckades därmed bryta jinxen.

Jag anser mig vara vetenskapsman och jag föraktar allt vad andlighet och övernaturliga fenomen heter men tröjan får nog förbli otvättad. Vissa saker chansar man inte med.

Forskning och framsteg

mj på "Med fingrarna i ekorrhjulet" brukar posta länkar till diverse vetenskapliga upptäckter och påhitt. I sann SvD-journalistisk anda tänkte jag göra detsamma. Håll till godo.

Såklart

Behövde de ens fråga?

Såg U-laget förlora med 2-1 mot Landskrona på ett småkyligt Lemmingvallen. Sett till chanserna i matchen var det väl inte orimligt även om ett oavgjort resultat inte hade varit orättvist. Orättvis var däremot Landskronas målgivande straff om man får tro de blåvita jugoslaviska föräldrarna på kanten...

Vår?

Snö, snö, snö, snö, snö, snö, lite regn, sommar. Nähäpp, det blev visst ingen vår i år. Vi fick lite längre vinter och sedan blev det sommar direkt.

I och med sommarens ankomst tog mina ursäkter för att inte löpträna slut. Första joggingrundan sedan januari blev en nära-döden-upplevelse med andnöd och blodsmak i munnen. Varför utsätta sig för sånt?

Sprudlande krönika

Krönikörer i dagstidningar har inte lika stora krav på objektivitet som som övriga journalister har (eller åtminstone bör ha). GP-sportens Mats Härd har till fullo tagit fasta på det i sitt senaste alster som behandlar derbyt mellan IFK Göteborg och GAIS. Matchen slutade 2-1 till IFK efter mediokert spel från båda sidor och ett oavgjort resultat hade inte varit orättvist. Härd väljer att krydda sin krönika med diverse spetsfundigheter som:

"Döball-Erlandsen måste vara lättad. Plötsligt studsade bollen IFK Göteborgs väg men inte var det ett styrkebesked som alla vi drygt 26 000 som fanns på Ullevi fick i går."

"Det såg ut som Gais match, i många stycken var det Gais match och det är riktigt märkligt. Nykomlingen Gais höll i bollen, hade ett passningsspel värt namnet."

"Kreativ bokföring är en konstart man behärskar på Kamratgården. Kreativ fotboll går inte ens hitta med en gigantisk polisrazzia."

"Det finns en norsk kärlek till fasta situationer. Sådana heter döball på norska, det syntes tydligt förra säsongen att hörnor och frisparkar var en blåvit specialitet, det visade sig igen mot Hammarby senast och ännu en gång igår. Först 0-1 på hörna, Kalle Svensson nickade in. Sedan 0-2 efter en frispark, där Niclas Alexanderssons lama avslutning studsade i nät via Mattias Östbergs fot. Det var varken glamour eller guldglans över de avslutningarna."

"Lyfter sig bara de flesta till Niclas Alexanderssons nivå bör IFK Göteborg kunna lämna fel område i tabellen ganska raskt."

Nu börjar det nästan bli värt att kommentera. "Lyfter sig bara de flesta till Niclas Alexanderssons nivå bör IFK Göteborg kunna lämna fel område i tabellen ganska raskt". No shit Sherlock, Alexandersson är ligans bästa spelare så om de övriga bara kunde spela som honom kanske det skulle gå bättre. Det är ju bara att göra så.
Härd avslutar också med en svåbegriplig mening där han passar på att såga IFK:s debuterande 19-årige högerback: "Arne Erlandsens val av högerback är nog så långt genidrag som det går att komma".

Påminn mig igen varför denne man fick ett journalistpris häromåret.

...

Förlust med 1-2 mot ett osympatiskt Hammarby.
Runström gör båda målen på passning från Aubynn.
Jag mår dåligt.

Dags för kvalitetshöjning hos AMS?

Debatten kring den höga svenska arbetslösheten går vidare. På DN Debatt har två författare tittat på reformer som Australien gjort där de i princip lagt ut arbetsförmedlingen på entreprenad. De förmedlare som inte är tillräckligt effektiva får inga förlängda kontrakt. Jag tror att svenska AMS är alltför stereotypt, alla behandlas mer eller mindre lika. Den känsla jag har är att AMS (förutom att vara en kontrollorganisation) är till för lågutbildade och t.ex. invandrare som har svårt med språket. Detta är självklart eftersom det är de grupperna som behöver mest stöd men landet skulle säkert tjäna på att ge profesionellt stöd även till högutbildade. Även om jag talar i egen sak så har vi idag en väldigt hög arbetslöshet inom den gruppen. Låt några arbetsförmedlare specialisera sig inom olika högteknologiska nischer, plocka dem från folk som känner det lokala näringslivet, från rekryteringsfirmor och större företag, låt dem vara dynamiska och effektiva istället för stöpta i den statliga mallen. Inspireras av Australien.

Tipstack till Kent Brockman.

Lysande!

Upptäckde detta sent men Näringslivets Medieinstitut skriver om att Svenska Dagbladet har publicerat en seriös artikel delvis baserad på en artikel i The Onion. Den stackars journalisten Alexandra var förmodligen mycket stressad och gick kanske inte ut journalisthögskolan med toppbetyg eller också är hon en stor humorist. Jag hoppas på det senare...

Mustasch!

Såg Mustasch på Sticky Fingers igår. Rak, tung rock & roll med rötterna i stoner-rock utan krusiduller. Bandet är riktigt tajt och frontas med pondus av Ralf Gyllenhammar. Under extranumren så tvingar Riff-Ralf upp Ian Persson på scenen (från publiken). Det enda man klaga över är kanske att det är få överraskningar under spelningen samt givetvis att vi inte fick bandet i Blåvitt-tröjorna med 666 på ryggen. Fyra kolbollar i betyg. Sticky funkar riktigt bra för klubbspelningar men att servera ölen i glas av hårdplast är rätt beigt. Som kuriosa kan också nämnas att jag gjorde ett synnerligen tafatt försök att odla lika tuffa polisonger som Ralf har men det krävs nog mer tid och framför allt betydligt mer attityd för att lyckas.

Bilderna kommer från Mustasch hemsida och härrör inte från lördagens spelning.

Intryck från Borås

Fin arena. Vill ha.
Störig speaker, vill inte ha.
Spelet var krampaktigt och fantasilöst. Blåvitt såg verkligen inte ut som några guldaspiranter. Niclas, bli frisk!

Chock-kupp mot chock-kupperna!

Det är inte bara jag som har tröttnat på kvällstidningarnas synnerligen begränsade vokabulär. Upp till kamp!

För en gångs skull...

...håller jag delvis med småpåvarna i Göteborgs studentkårer. I en debattartikel i dagens GP skriver de att företagare (och universitet) borde visa ett större intresse för hur studenter från universitet och högskola kan bidra till att stärka regionen. Det borde finnas en klarare dialog kring detta. Sedan tidigare vet jag att Svenskt Näringsliv försökt få Göteborgs småföretagare att våga ta hjälp av universitetsstudenter, något som företag på mindre högskoleorter är mycket bra på, men att resultatet av dessa ansträningar var magert. Hur dialog och samverkan skall ske är ingen lätt nöt att knäcka och artikelförfattarna försöker inte ge en lösning. Låt debatten gå vidare (eller vakna?) men låt det inte bara stanna vid debatt.

Så får man inte göra!

Man får inte behandla andra människor kränkande, diskriminerande eller rasistiskt. Man får inte heller underkänna elever i samhällskunskap p.g.a. deras uppträdande, betyg skall sättas efter kunskap. Det måste finnas andra metoder att stävja nynazistiskt ofog, t.ex. disciplinära och rättsliga åtgärder. Skolledningen på Ytterby skola borde kanske själva studera lite samhällskunskap...

Buckminsterfullerenen lever!

Vid lite zappande från fotbollen igår hamnade jag på sitcomen Joey där följande replikskifte tog plats:

- What do you call 60 carbon atoms arranged in a geodesic structure?
- A buckyball!

Någon av manusförfattarna har iaf gjort sin hemläxa. Tilläggas kan att jag på grund av detta zappande missade Arsenals andra mål.

Om film och TV

Nu har även jag sent omsider upptäckt Weird Science. Nördigt och ibland på gränsen till pretentiöst men likväl bra skrivit om det som händer inom film och TV. Namnet begriper jag dock inte.

Fysik

We cannot pretend to offer proofs. Proof is an idol before whom the pure mathematician tortures himself. In physics we are generally content to sacrifice before the lesser shrine of Plausibility.

Sir Arthur Eddington

Bra - och inte så bra

Ny teknik skriver om en rapport från Högskoleverket som visar att 4 av 5 doktorer har fått ett riktigt jobb efter tre år. För "teknikforskare" är siffran 9 av 10. Vad som menas med teknikforskare redovisas dock inte i Ny Teknik. Det är bara en tredjedel som av forskarna som beger sig ut i näringslivet, resten stannar inom akademin. Det är väl troligt att det mest är teknikforskarna som flyttar från universiteten. Av forskarutbildade från KTH, Linköping och Luleå så har 92% jobb efter tre år medan motsvarande siffra för gudabenådade Chalmers är 84%.

Jag har inte orkat läsa Högskoleverkets 25-sidiga rapport.

Lite Blåvitt

Skattehärvan är en riktig ångestgrotta. Den irrande miljonen luktar fortfarande redigt illa och de rimliga förklaringarna som styrelsen pratat om tidigare verkar det inte vara mycket bevänt med. Frågan är hur mycket Halse känt till. Nu vill dessutom skatteverket genast ha pengar för det fall IFK borde ha bättre på fötterna, nämligen Selakovic sign-on. Inget uppskov om skatteverket får bestämma och det får de konstigt nog. Fortsätter det så här kommer det att gå ordentligt illa.

Adam Johansson fortsätter att visa att inte alla fotbollspelare har nickat för många bollar. Han skriver underhållande och bra på sin blogg. Att han dessutom refererar till Newman och Moltas Erikssons gamla nidvisa* om Norge ger givetvis plus. Nu ska han bara bli frisk och visa samma kvaliteér på planen också.

NRK:s webbsändning av dagens träningsmatch var riktigt bra. Funkade att visa i helskärm på TV:n och bilden var helt OK. Resor bättre än träningsmatchen som visades på någon turkisk webbsida förra året...

*Jo, jag vet att det var Hasse & Tage som skrev visan men Moltas är ett roligare namn.

Akademisk arbetsförmedling

En ny "arbetsförmedling" startas enlig en debattartikel i GP. Fackförbund, bemanningsföretag och försäkringsbolag försöker ge arbetslösa akademiker det stöd som arbetsförmedlingen inte kan ge. Jag hade gärna sett specialiserade handläggare inom AMS, dvs folk dom hade koll på en särskild sektor, bygg, ingenjörer, IT, sekreterare etc, och visste hur landet låg bland de lokala företagen. Nu har tydligen sådana specialförmedlingar nyss tagits bort. Bra då att initiativ tas från annat håll och framförallt hålls debatten om akademisk arbetslöshet vid liv.

Äntligen

Sverige: 7 guld.
Norge: 2 guld.

Det räcker så.

Utbildning igen

Ämnet för min förra post, att lång akademisk utbildning ofta slutar i arbetslöshet, diskuterades i radioprogrammet Karlavagnen igår. Nu pallar jag ju inte att lyssna på program där nationens stolpskott ringer in till riksradion och vädrar sina åsikter så jag vet inte vad som sades men det är väl bra att det blir en diskussion.

Utbildning - ett självändamål?

Ett inslag i Aktuellt 21:00 igår fick mig att lämna OS-hockeyn en stund efter en snabb-zappning. Inslaget handlar om att vi idag har en brist på hantverkare medan högutbildade har svårt att få jobb. Som exempel tas en disputerad mikrobiolog som hankat sig fram på tillfälliga jobb i tre år. Han identifierar IT-kraschen som ett av problemen eftersom forskningsbranschen är beroende av riskkapital, något som försvann i kraschen. Arbetslösheten hos disputerade biologer och miljövetare ligger på 14,9% medan motsvarande siffra för fysiker och kemister är 8,7%. Inslaget kritiserar givetvis "trögheten" i utbildningssystemet, det går för långsamt att anpassa antalet utbildningsplatser i gymnasiet till marknadens behov. En annan fråga värd att beakta är universitetens roll. Har de ett ansvar för vad som händer med studenterna efter examen eller behöver de enbart bry sig om att locka så många studenter som möjligt till sina utbildningar? Vid ett kort gästspel i en kommitté för grundutbildningen i fysik vid Göteborgs universitet försökte jag en gång hävda att man kanske borde tänka mer på att utbilda studenter som faktiskt får jobb och inte enbart utbilda fysiker. Reaktionerna var lite "asch, det är bara för att du söker jobb nu" samt "jag tror visst studenterna får jobb". Det var uppenbarligen ingen stor fråga. Jag var dessutom där för att informera om alumniuppföljning så jag var nog den som hade bäst koll på vad som händer med studenterna efter examen. Mina siffror var ca tre år gamla och inte särskilt betryggande. En annan frapperande sak var att av alla oss som satt med på mötet hade ingen haft ett "riktigt" jobb, alla var lektorer, professorer eller studenter. Skall man bli vetenskapsman inom akademin är utbildningen bra men är kommittén kompetent att bedöma vad som krävs av näringslivet? Vart hade näringslivsrepresentanten tagit vägen? Är det inte dags för universiteten att inte bara utbilda akademiker utan också personer som kan bidra till samhället?

No californication

"We have made a decision concerning our postdoctoral opening in laser photoionization mass spectroscopy. Unfortunately, we will be offering it to someone else, and it is our expectation that the offer will be accepted. Thank you very much for your interest in our position."

Varför...

...har de amerikanska damhockeyspelarna ansiktsgaller och tandskydd? Måste komma från samma personer som tyckte att nickskydden som figurerade under damfotbolls-VM i USA var en bra idé.

Dagens ord onsdag

Den alltid så haussade OS-hockeyn har börjat. Dagens ord är:
Ulf Samuelsson är amerikan.

Dagens ord måndag

Dagens OS-ord (verkar iofs mest Norge-relaterat i år):
Japansk skidlöparinfluensa

Dagens ord söndag

Svensk OS-deltagare som gafflat om medalj slutar tolva.
Dagens ord är:
fjärdeplats.

Dagens ord

OS har börjat och för att komma in i rätt stämning och få realistiska förväntningar så är dagens ord:
Soldier Hollow

Woha!

Bild från nyöppnade Vertikal. Stockholm kanske inte är så illa trots allt...

Filmfestival söndag

Min sista festivalfilm var Summer in Berlin, en historia om två kvinnor en sommar i östra Berlin. Katrin är en arbetslös, ensamstående mamma med begynnande alkoholproblem och Nike är en ung kvinna som jobbar i hemtjänsten. Män, chefer och vodka ställer till deras liv. Enligt presentationen skulle Nikes flirt Ronald (Roland?) vara filmhistoriens mest osympatiske älskare och visst, han är en självupptagen, lat mansgris med en fru och barn spridda över halva Tyskland, men mest osympatisk i historien? Knappast. Han verkar dock ha någon slags märklig mojo. Filmen var trevlig, med bra skådespeleri överlag och får tre stadiga kolbollar. Filmen avslutas inte med "The End" utan med "Und so weiter" vilket inte bara är lite orginellt utan också mycket passande för just den här filmen.

Filmfestival fredag

Gå och se! mardrömsskildring av nazisternas härjningar i Vitryssland. Stursk tonåring ansluter sig till partisanerna, får sin familj dödad, bevittnar hur tyskar bränner en hel by, med innevånare och allt, och deltar i dödandet av de skyldiga nazisterna. Inte en "må bra"-film.
Stadsbiblioteket är ingen suverän biolokal heller.

Porrfilm

Det blev ytterligare en film under torsdagen dock inte en festivalfilm. Climbing Crimea - 60 Years Later visades under ett slags releaseparty på Hard Rock Café. Delar av den svenska kättereliten, bl.a. Said Belhaj, Johan Luhr, Ingela Nilsson och några stehårda 8c-ryssar klättrar på Krim-halvön. Mats sa innan att klätterfilmer oftast innebär klätterbilder till tuff musik och lite bilkörning. Ungefär som porrfilm, inte särskilt mycket handling. Det stämde till 100%. Även om det var storslagna bilder och imponerande leder så är det svårt att få en känsla för hur svårt det egentligen är om man inte är på plats. Grader som 7b, 8a, 8b ger ju en ganska god fingervisning dock. Filmmakarna försökte också göra en väldigt krystad koppling till Jaltakonferensen som gick av stapeln 60 år tidigare. Funkade väl sådär...
Avslutningsvis så var det förvånande lite Helly-Hansen och fleecetröjor närvarande.

Filmfestival torsdag

Dagens historia utspelades i Sarajevo 1950. I filmen När pappa var borta får man genom 6-årige Maliks ögon följa hur hans, något otrogne, far haffas av hemliga polisen. Filmen skildrar familjens umbäranden och medan fadern är borta och Jugoslavien under 1950-talet med den tragikomik och stilsäkerhet som ofta utmärker Kusturica. Bra spel av grabben som spelar Malik. Filmen får fyra rekordeliga kolbollar. Lingsalen i kårhuset får dock bara en sketen kolboll som biograflokal. Salen har lite för mycket rymd för att visa film i och stolar vars sits lutar framåt är inte bekväma även om de är stoppade!

Ett av tre Arbetsförmedlingen

Vid mitt första möte med Arbetsförmedlingen fick jag tre saker. En tid för introduktionsseminarium, en tid för upprättande av handlingsplan och ett lösenord så att jag kunde påbörja min handlingsplan på nätet. Seminariet gick av stapeln när det skulle, lösenordet gav mig inte alls den behörighet jag skulle ha och tiden för handlingsplan var en halvtimma fel. Ett rätt av tre.

Filmfestival måndag

Dagens film var som sagt Iron Island. Människor som bor på en sakta sjunkande övergiven oljetanker. De har skapat ett eget litet samhälle med telefonbolag (killen med mobiltelefonen) och skola och över alltihop vakar fadersgestalten "Kapten". En småtrevlig etnorulle (no shit, den var ju iransk) som får tre kolbollar av fem. Oljetankers är tuffa!

Filmfestival

Årets filmfestival har börjat. Såg idag Workingmans death, en dokumentär om arbetare från världens bakgårdar. De hade alla hemska yrken pga klass, religion, politik eller andra orsaker. I Ukraina tvingades män och kvinnor på egen hand bryta kol från gamla nedlagda gruvor för att överleva. Medan männen lunchade i gruvan som hade en takhöjd på 0,5 m diskuterade de hur man bäst håller sin get vid liv. I Indonesien bröts det svavel från en vulkan. Svavelblocken bars sedan ner för berget i korgar. Lasterna vägde mellan 70-115 kg. Kanske allra tuffast (om man gillar stora maskiner o.dyl.) var skeppsslakteriet i Pakistan. Gamla uttjänta tankfartyg skickas till Pakistan där de huggs upp med hjälp av skärbrännare för att ta tillvara på metallen. Arbetet är fullkomligt livsfarligt och utförs givetvis av de allra lägsta kasten. Bisarrast var nog mannen med automatkarbin och kamera som som gick omkring bland arbetarna och tog betalt för att ta foton av dem när de poserade med karbinen. Man fick även se ett kinesiskt stålverk ett nigerianskt utomhusslakteri som var ett myller av folk med olika specialiteter, hugga av huvuden, rosta djuren över öppen eld, tvätta dem etc. Dessa extrema miljöer ger dock fotografen tillfälle att berätta med ett imponerande bildspråk. På måndag fortsätter vi på temat gamla uttjänta oljetankers då filmen Iron Island skall ses. Handlar tydligen om folk som bor på en övergiven tanker i Persiska viken och försörjer sig genom att sälja skrot från tankern.

Kaffe

Varför har hela kaffebönor ett högre kilopris än färdigmalet kaffe? För att de tar mer plats eller vadå?

Kramsnö

Gamlestan i snö. Man borde skaffa sig en pulka.

Telefonfobi

Jag hatar att ringa till folk, särskilt då till presumtiva arbetsgivare och visa att jag är framåt, driftig, verkligen vill ha jobbet och är en bra kille i största allmänhet. Känns mest som ett spel för galleriet. Dagens tant jag ringde avfärdade dock inte min utbildning direkt även om jag inte vågade tala om att jag är doktor. Alltid något.

Zlatan kommer inte till galan!

Katastrof, Zlatan kommer inte! Jamenvaf... har vi inte nyss läst det? Det är tydligen dags för en ny gala och alla förfäras över att stjärnorna inte kommer (Zlatan) eller att de kommer (Anja). Om man man nu prompt ska ordna en gala finns några punkter man skall hålla sig till.
(1) Låt inte sportkommentatorer agera värdar. Med tanke på att Arne Hegerfors förmodligen är den som klarat det bäst hittills så säger det sig självt.
(2) Försök undvika att pristagande sportstjärnor skall hålla tal. Blir sällan bra.
(3) Håll för allt i världen atleterna borta från scenen. Det är inte roligt att se dem utklädda som pajasar stå och mima till en käck låt. Detta är viktigt så vi tar det igen. Det är inte roligt att se dem utklädda som pajasar stå och mima till en käck låt.
Idrottsstjärnor gör sig bäst utomhus i en slakmota med is i skägget!

Bengt Halse lämnar

Så har Bengt Halse bestämt sig för att inte ställa upp för omval som IFK Göteborgs ordförande. Jag gillar Bengt Halse och hade förhoppningar om att han skulle kunna utveckla kontakterna med större sponsorer och media. Nu slutar han istället vilket jag tycker är ett vettigt beslut. Något skumt har föregått i föreningen, oavsett om det ligger innan eller utanför lagens råmärken, och även om Halse inte haft någonting med det hela att göra så är han den högste ansvarige. Han kan givetvis inte ha insyn i allting men om de personer till vilka han har delegerat ansvaret missbrukat det så får ordföranden ta på sig att han delegerat till fel person. Nu kan kamratföreningen förhoppningsvis göra en liten nystart under en minst lika bra ordförande som Halse. Upp till bevis Gunnar Larsson!

Inte det jobbet heller

Hade kanske kunnat vara något om det inte vore för det faktum att jag inte röker samt att mina kvinnohistorier går att berätta på en kafferast.

Nytt år...

...och arbetslös. För första gången i mitt liv så vet jag inte vad jag har att förvänta mig av det nya året. En kvalificerad gissning är ju dock att min arbetslöshet (som nu varat i drygt ett dygn) kommer att hålla i sig ganska länge. Om det stämmer så kan stora delar av året bli låååångtråkigt. Å andra sidan så kan det visa sig bli ett omtumlande år med nytt jobb, flytt till annan stad (land?) o.s.v.

Jag får väl börja med att besöka arbetsförmedlingen.